Olle Lundin är professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet.
Kommunallagen förbjuder kommuner från att stötta enskilda företag med offentliga medel. Ändå betalade Eskilstuna kommun nästan 5,5 miljoner för att få fastighetsbolaget Bockasjö att etablera sig i Eskilstuna logistikpark.
Utöver miljonutbetalningen sänktes priset för den 47 000 kvadratmeter stora tomten från 7,5 miljoner kronor till 47 000 kronor – 1 krona per kvadratmeter. Sammantaget uppgår minusposten till 12,9 miljoner kronor.
Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, har tagit del av köpehandlingarna från markaffären. Enligt honom råder det inga tvivel om att kommunen bröt mot lagen.
– Det här är ett ganska tydligt stöd till ett enskilt företag, och det är förbjudet enligt kommunallagen. Det är extra intressant eftersom det nämns i kontraktet att syftet skulle vara att generera jobb till kommunen – vilket också är förbjudet, säger han.
Även Tobias Indén, docent i rättsvetenskap vid Umeå universitet, ifrågasätter kommunens agerande.
– Det offentliga ska göra affärer på precis samma villkor som vilken marknadsaktör som helst. Om det var ett privat företag som hade ägt den här marken – hade man sålt den på samma villkor som kommunen? Det låter osannolikt. Det här ser inte bra ut, säger han.
För att ha något att jämföra med har tidningen begärt ut köpehandlingar för samtliga markförsäljningar i Eskilstuna logistikpark. Kommunen har lämnat ut underlag för 20 affärer med ett genomsnittligt markpris på 212 kronor per kvadratmeter.
Ser man enbart till försäljningar från 2016, samma år som affären med Bockasjö genomfördes, och framåt stiger snittpriset till 243 kronor per kvadratmeter.
Slår man ut Eskilstuna kommuns prissänkning och ersättning, totalt 12,9 miljoner, på markytan så har kommunen i stället betalat Bockasjö drygt 115 kronor per kvadratmeter.
Slår man ut Eskilstuna kommuns ersättning till Bockasjö på markytan så har kommunen betalat företaget drygt 115 kronor per kvadratmeter.
Att som kommun, region eller stat stötta ett enskilt företag med skattemedel kallas statsstöd. Det kan handla om rena bidrag, lån till förmånliga villkor, hyresnedsättningar – eller försäljning av mark och byggnader till underpris.
Då stödet ger det enskilda företaget en konkurrensfördel gentemot andra – och därigenom påverkar samhällsekonomin – omgärdas statsstödet av strikta EU-regler som begränsar offentliga aktörers manövreringsutrymme.
Även kommunallagen förbjuder riktat stöd till enskilda företag, annat än om det finns synnerliga skäl. Då ställs höga krav på att stödet ska gynna det allmänna intresset – exempelvis genom ett bidrag som ser till att matbutiken eller bensinmacken blir kvar på centralorten i glesbygdskommunen.
Vid försäljning av kommunal mark kräver EU:s statsstödsregler att avyttringen sker till marknadspris. Att så sker försäkras genom en oberoende värdering eller ett konkurrensutsatt anbudsförfarande.
Men enligt kommunens handlingar föregicks markaffären intill E20 inte av någotdera.
– Då hade det varit svårare för oss att säga att ”den här affären är olaglig”, men ingen oberoende värdering skulle komma fram till ett värde på minus 5,5 miljoner, säger Olle Lundin och syftar på att kommunen sänkte priset på marken från 7,5 miljoner till 47 000 kronor, och därefter betalade Bockasjö nästan 5,5 miljoner kronor.
Han får medhåll av Tobias Indén.
– Det finns väldigt mycket som talar för att kommunen har gynnat det här privata företaget i strid med kommunallagens bestämmelser och EU:s statsstödsregler. Jag är helt övertygad om att skulle det här prövas så skulle Olle Lundin få rätt – men man kan aldrig vara hundra procent säker.
Tobias Indén är docent i rättsvetenskap vid Umeå universitet.
Lars Bejstam, docent i förvaltningsrätt och ansvarig utgivare för Förvaltningsrättslig tidskrift, har också tagit del av köpehandlingarna. Han menar att kommunens agerande bryter mot både kommunallagen och EU:s statsstödsregler.
– Enligt min uppfattning är det här otillåtet stöd, säger han.
Trots att han anser att det rör sig om uppenbart lagbrott tror inte Olle Lundin att affären kommer att leda till några juridiska konsekvenser och pekar på 1975 års ämbetsmannareform, då det straffrättsliga ansvaret för offentliganställda avskaffades.
– Man kan vara medveten om att man överträder kommunallagen men tänka ”skit samma; det händer ju ingenting i alla fall, så låt oss göra det ändå”. De kommer undan med sådant här. Det finns inga konsekvenser, säger han.
Lars Bejstam, docent i förvaltningsrätt och ansvarig utgivare för Förvaltningsrättslig tidskrift, anser att kommunens uppgörelse med Bockasjö bryter mot lagen.
Det faktum att det gått över fyra år sedan affären talar enligt Tobias Indén emot ett rättsligt efterspel.
– Hade det här uppdagats tidigt, i princip direkt efter att man fattat det kommunala beslutet, så hade det kunnat bli föremål för prövning i domstol. Men nu har det gått för lång tid.
Han ser dock två, om än små, möjligheter till rättskipning.
– Det är svårt att bevisa, men det finns en hypotetisk möjlighet för konkurrenter till den som har gynnats att kräva skadestånd från kommunen. Eller så kan någon anmäla affären till EU-kommissionen som då kan granska den och komma fram till att Eskilstuna kommun har brutit mot reglerna.
Läs mer imorgon: Affären skulle ge 150 jobb – så många anställdes.
Vet du mer om kommunens affärer i logistikparken, eller är det någonting annat du vill att vi ska granska? Tipsa oss anonymt via Newsleaks som du hittar på vår sajt ekuriren.se