Vilka utbildningar som erbjuds på en kommuns gymnasieskolor kan i framtiden bestämmas på nationell nivå, i alla fall om regeringens utredare Lars Stjernkvist får som han vill. Enligt hans utredning som presenterades i dag fokuserar nuvarande utbudet av utbildningar för mycket på studenternas önskemål och för lite på arbetsmarknadens behov. Det vill han ändra på.
Förslagen han kommit fram till handlar om "politiskt laddade vägval", tycker han själv.
Ansvaret för gymnasieutbildningar ligger egentligen hos kommunen. Och enligt Lars Stjernkvist ska det förbli så, men med tydliga ramar som kommer från statligt håll. Sådana ramar skulle innebära att kommunen får direktiv att erbjuda fler platser inom vissa utbildningar och att dra ner på platser inom andra, beroende på utbudet i kringliggande kommuner och vad som saknas på arbetsmarknaden.
Robin Tannarp (M), som är ordförande i gymnasienämnden, är inte emot en ökad samordning kommunerna emellan men manar ändå till försiktighet:
– Det är viktigt att man värnar det kommunala självstyret. Jag hade hellre sett en tydligare regional än en statlig styrning.
Även Sveriges Kommuner och Regioner kritiserar utredningen – för att den inte är väl genomarbetad. Robin Tannarp (M) håller med kritiken:
– Utredningen är luddig i kanterna, det hade varit bättre med skarpa förslag och inte lösa rekommendationer. Vi behöver veta exakt vad förslagen innebär och vilka konsekvenser de kan få.
Om utredningens förslag blir lag kan det i framtiden blir svårare för elever att komma in på drömutbildningen, om inte den efterfrågas på arbetsmarknaden.
I en debattartikel på Sveriges Dagbladet förklarar Lars Stjernkvist det så här: "Självklart är den enskildes drömmar en viktig drivkraft. Samtidigt är det inte rimligt att erbjuda ett utbud av utbildningar som leder till att många elever får svårt att etablera sig på arbetsmarknaden."
Johan Ahlqvist, rektor på S:t Eskils gymnasium välkomnar ändå utredningen. Han tycker att förslagen kan minska den annars stora konkurrensen mellan skolorna:
– Jag hoppas att det här kan leda till en ökad kvalitet på utbildningen i stället för att man slåss om eleverna.
Men ett problem kvarstår.
– Eleverna behöver tycka att en utbildning är attraktiv också. Om man ökar antalet platser krävs det ju fortfarande att eleverna ska vilja söka den, säger Johan Ahlqvist.