Tidigare i år valdes tre konstnärer ut till att ta fram ett förslag på hur Tunahallens väggar skulle kunna förvandlas. Hanna Hellmér och Rodrigo Lombardos idé vann. De började arbeta på projektet i början av maj – och nu är det äntligen färdigt.
Några veckor in i arbetet var Eskilstuna-Kuriren på plats och kollade läget med konstnärerna. Man arbetade då efter planen att målningen skulle vara klar i slutet av juni.
Men på grund av sommarens många väderomslag blev projektet försenat – den 11 juli lade Lombardo och Hellmén de sista avgörande penseldragen på det enorma konstverket.
– Det var så himla varmt först, och det var ju härligt på ett sätt, men det blev för mycket att jobba i värmen. Det gick lite långsammare på eftermiddagarna när det inte var någon skugga alls, säger Hanna Hellmér.
Hon berättar även att när plåten, som hallens fasad består av, blir för uppvärmd, går det inte att måla på den.
– Sedan regnade det i stället och då blev det ännu värre – då gick det inte att måla alls. Vissa dagar regnade det inte hela tiden så då kunde vi i alla fall måla mellan skurarna, men då tar ju allt längre tid, säger hon.
Under tiden har de fått mycket positiva reaktioner från förbipasserande.
– Många har varit positiva, kommit förbi och kommenterat och undrat hur det går. Flera har uttryckt att de tycker att det är kul att det händer något i området. Så det har varit mycket positiv feedback och det är alltid roligt, säger Hellmér.
Vad har varit det roligaste och svåraste med arbetet?
– Roligast var hela grejen egentligen, att få göra ett så stort projekt. Det är inte ofta man får chansen att göra något så enormt stort. Samtidigt var det kanske också det svåraste med allt: just att det var så stort.
Är ni nöjda med slutresultatet?
– Ja, det tycker jag. Det har varit rätt så utmanande, mycket med den korrugerade plåten eftersom den inte är helt slät. På så sätt kan det bli en viss förskjutning i bilden på vissa ställen. Men jag tycker att det blev bra. Konstverket är färgglatt och färgstarkt och det händer mycket i bilden. Det var ju det vi ville – att det ska finnas mycket att se. Och att det skulle ha ett lekfullt uttryck. Sedan har det varit väldigt kul också.