I november anmäler kommunen åtta Eskilstunabor för bidragsbrott.
Eskilstuna är en av de kommuner som betalar ut mest ekonomiskt bistånd i förhållande till befolkningsmängden: i genomsnitt utbetalas 20 miljoner i försörjningsstöd per månad. Med svarta hyreskontrakt, skenskilsmässor och icke-redovisade inkomster lurar några av bidragstagarna systemet – sedan februari är fyra särskilda utredare tillsatta för att för att komma åt fusket.
Genom samkörning av databaser och system, nära samarbete med andra myndigheter, stickprover och riktade insatser har gruppen lyckats komma åt en stor mängd fuskare. 2019 återbetalades 12 000 kronor i felaktiga utbetalningar per månad till kommunen, i år ligger samma siffra på runt 53 000. Hittills har gruppen behandlat 600 ärenden.
Enligt Fredrik Krait, områdeschef på Arbetsmarknad- och vuxenutbildningsförvaltningen, är det dock inte alla som själva är medvetna om att de bidragsfuskar.
– Ofta stöter vi på nya sökande, till och med nyanlända, som är väl införstådda i hur systemet fungerar. Alla är inte medvetna om att det de gör är brottsligt – de har fått tips om hur man inkomstmaximerar sina bidrag och agerat därefter. På ett sätt är de lurade, för i slutändan möter de återkrav och polisanmälningar utan att medvetet ha velat fuska.
Tipsarna, som på ett organiserat sätt informerar försörjningsstödtagare om hur man bäst utnyttjar systemets luckor, benämner Fredrik Krait som "konsulter".
– De tar en procentsats och är specialister på att ansöka om bistånd – de har gjort affärer av det här. Vi har sett personer komma in med ett tiotal ansökningar och vi känner väl till de här individerna, frågan är hur vi kommer åt dem rent juridiskt. Men för oss är det bara en tidsfråga innan de åker fast.
Att komma åt de som mottagit utbetalningarna är desto lättare, och oftast behöver fusket inte ens polisanmälas. Fredrik Krait berättar att specialgruppen har en mängd verktyg för att identifiera fuskarna, men är förtegen om metoderna. Bevakning av sociala medier hör dock till vardagssysslorna.
När fusk konstaterats beräknar gruppen mängden mottagna felaktiga bidrag och skickar ett återkrav på beloppet.
– Den stora majoriteten betalar faktiskt tillbaka – vi blev själva förvånade över det. Men det verkar som att folk i allmänhet vill göra rätt för sig när de inser att de fått skattemedel de inte har rätt till, men tror man att man ska komma undan blir det en rättssak, berättar Fredrik Krait.
Polisanmälan utgör sista steget i utredarnas försök att återfå de felaktiga utbetalningarna, och totalt har gruppen lämnat in 26 anmälningar om bidragsbrott under året. Novembers samlade polisanmälningar uppgår till åtta ärenden, och Fredrik Krait lämnar själv in underlaget till poliskontoret.
Än så länge har ingen av polisanmälningarna nått ett avgörande, men Fredrik Krait är övertygad om att materialet för varje enskilt ärende räcker för att väcka åtal – och om att insatsen kommer sätta stopp för fusket.
– Ser man på vad den här gruppen åstadkommit på kort tid inser vi hur stora möjligheterna är. De som fuskar är en liten minoritet, och människor är inte onda i grunden – de hamnar där när de har svårigheter eller blir vägledda åt fel håll. Men de som felaktigt och avsiktligt fått ekonomiskt bistånd ska inte känna sig säkra, vi kommer att komma åt dem. Det handlar bara om när.