Faktoriholmarna i Eskilstuna centrum är ett av kraftverken som Strömfallet Småkraft äger i Eskilstunaån.
– Vi tycker att den är alldeles utmärkt och har faktiskt väntat på den. Planen har varit på gång ganska länge.
Det säger Henrik Sandberg som är vd på Strömfallet Småkraft AB. Det är den nationella planen för moderna miljövillkor för vattenkraften han syftar på. Genom den ska all vattenkraft i landet miljöprövas. Eskilstunaån och kraftverken där är inget undantag.
– Den nationella planen är ett sätt där det här äntligen har blivit lite strukturerat. Förut har det varit väldigt mycket skott från höften från enskilda aktörer och tjänstemän utifrån eget, personligt tyckande egentligen. Nu finns det en samlad plan, inte minst med en finansiering där branschen själv står för den allra största delen, säger Henrik Sandberg.
I en serie artiklar har tidningen belyst frågan om fria vandringsvägar för fisk i Eskilstunaån och det faktum att prövningen av just Eskilstunaån senarelades i den nationella planen.
Henrik Sandberg ser uppskjutandet av åns prövning utifrån två perspektiv. Det nationella och det lokala.
– Tar man den nationella så är det inte så förvånande. Jag tycker att man kan se att det finns en sorts angelägenhetsgrad i vilken ordning man tar vattendragen i den här tidsplanen. Hur mycket vi än tycker om Eskilstunaån så kan jag förstå att den inte är så angelägen i ett nationellt perspektiv, säger han och fortsätter:
– Sett till det lokala så är det inte bara bra. Det blir en väntan på att det här ska hända så långt fram i tiden.
I och med den nationella planen har bland annat Skellefteå kraft beslutat att ansöka om nedläggning av tre små vattenkraftverk. Men om något av kraftverken i Eskilstuna kommer gå samma öde till mötes är för tidigt att svara på.
– Det är för tidigt att säga nu. Men kraftverken har en ganska bra produktion ändå på en begränsad yta. Vi har kört dem i 17-18 år så vi är väl förtrogna med dem. För att vara kraftverk utanför norrlandsälvarna så är de relativt stora och i gott skick med modern utrustning.
Även om kraftverken var för sig är små så bidrar de med viktig produktion sammantaget menar Henrik Sandberg.
– Vi på Strömfallet Småkraft har i Sverige och Norge 2 terawattimmar i produktion per år i småskalig vattenkraft. Då är vi som jämförelse uppe på en skaplig andel av ett kärnkraftverk eller 250 av de största landbaserade vindkraftverken.
Tunafors kraftstation ägs även det av Strömfallet Småkraft. Det är också det kraftverket som har störst produktion med 8 GWh.
Hur stora förändringar kan det komma att bli för kraftverken i Eskilstuna i och med prövningen?
– Jag tror att det rent visuellt inte kommer att bli så jättestora saker. I Eskilstuna finns det inga torrfåror som det kan finnas vid andra kraftverk. Men det kommer säkert bli en del trappor eller omlöp så att fisk ska kunna passera. Sedan kommer det även att handla om att nyttja bästa möjliga teknik med galler och turbiner. Redan i dag är merparten av våra turbiner av den snällare sorten mot fisken.
Just vattenkraftens påverkan på fiskarnas möjligheter att vandra i åar och älvar togs upp i dokumentärserien "Fiskarnas rike" på SVT. Där bilder på sönderhackade ålar vållade rubriker.
– Så ska det ju inte vara. Jag vet väl ingen aktör inom den småskaliga vattenkraften som har en sån tillvaro, eller ens skulle stå ut med att se sig själv i spegeln med en sån tillvaro. Vår fördel gentemot andra energislag är ju just att vara förnyelsebar och att ha ett mindre klimatavtryck och då måste vi vara väldigt duktiga på det också.
Hur ser det ut med de problemen i era kraftverk här i ån?
– Vi har förstås galler för turbinerna. I Eskilstunaån är det relativt långsamt flytande vatten genom gallren in i turbinerna. Fisk som är frisk klarar att ta sig därifrån. Det är extremt ovanligt att vi hittar fisk mot gallren. De vi hittar, då är det gammal, död fisk som man kan känna på lukten att den inte kom i går.
I Torshälla har Strömfallet Småkraft två kraftverk. Kvarnfallet, på bilden, och Nyby.
Finns det något kring fria vandringsvägar som ni hade kunnat göra tidigare?
– Vad gäller passager förbi dammarna så är det så att antingen gör man det eller så gör man det inte. Men genom åren har vi försökt göra en del andra saker. Vi har till exempel lagt ut lekbottnar. Det är inte uppenbart att om man till exempel skulle öppna förbi Torshälla, att det skulle ge massor med nya lekmiljöer utan det krävs åtgärder där också. Det är det jag tänker kommer in i den nationella planen, där man tar ett helhetsgrepp kring ett helt vattendrag i taget.