Det var i februari förra året som socialförvaltningen började föra statistik över varför unga och vuxna placeras i extern vård av kommunen.
Då data för tidigare år saknas är det svårt att säga något säkert om utvecklingen över tid, men när det gäller nyplacerade barn och unga var trenden tydlig under 2022, enligt Karin Andersson, enhetschef på konsultations- och placeringsenheten på Eskilstuna kommun.
– Sett till nya placeringar från februari till och med december så var kriminell livsstil den främsta orsaken till att man placerades. Sedan kan det finnas andra anledningar också med i bilden, men när vi tittar på statistiken har vi valt att fokusera på varför personen blivit placerad just där och då, och där kriminell livsstil varit huvudorsaken.
Den näst vanligaste anledningen till att barn och ungdomar placerades var missbruk. Övriga orsaker till vård som mätts är psykisk ohälsa, brister i omsorgen, våld i nära relation och heder.
Brottsåret 2022 var exceptionellt i Eskilstuna, då kommunen slutade högst upp på den föga smickrande listan över flest skjutningar i landet sett till antal invånare. Många inblandade i det senaste årets våldsdåd har varit unga, något som speglas i statistiken över placeringar, menar Karin Andersson.
– Det är klart att det skett en förändring över tid. Det känner alla till utifrån skottlossningar i Eskilstuna och kommunens satsningar på det våldsförebyggande arbetet Trygga unga, så det är klart att det hänger samman med samhällsutvecklingen i stort.
Och behovet av vård ser ut att vara fortsatt stort även under 2023. De sex senaste månaderna har det handlat om mellan 21 och 25 barn och unga med kriminell livsstil som placerats. Statistiken gäller för alla köpta platser på HVB-hem, familjehem och hos Statens institutionsstyrelse, Sis.
Den totala kostanden för köpt vård till barn och ungdomar i Eskilstuna landade 2022 på cirka 138 miljoner kronor.
Samtidigt har det skett en kraftig prisökning av vårdplatserna det senaste året. I januari 2022 köpte Eskilstuna vård till barn och unga för 9,7 miljoner kronor. Det handlade då om 3 602 vårddygn till en genomsnittlig kostnad på 2 693 kronor. I år var kostnaderna för samma månad betydligt högre, 17,7 miljoner, trots att antalet vårddygn var färre. Det handlade då om 3 312 vårddygn till en genomsnittlig kostnad på 5 355 kronor.
Hur kommer det sig att kostnaden per vårddygn blivit så mycket högre?
– Det handlar delvis om den årliga ökningen som vårdgivarna tar ut. Men framför allt om att de placeringar som sker nu ofta är akuta och blir i regel dyrare än vid en mer planerad placering. Det handlar även om att flera av placeringarna har bedömts behöva ske på Sis, men då det är kö till landets Sis-institutioner sker placeringarna på hvb-hem till en dyrare kostnad för att möta upp behoven.
Vad handlar det om för placeringar?
– Det handlar om flera orsaker till placering, framförallt psykisk ohälsa, missbruk och kriminalitet. När Sis har fullt leder till att fler kommuner gör fler placeringar på hvb-hem till en dyrare kostnad än normalt.
Hur ser ni på utvecklingen?
– Det är klart att det är bekymmersamt. Samtidigt är det så här det ser ut i många stora städer i Sverige i dag.