Vacker ljussättning av fasader, broar och konstverk är toppen. Men med fungerande vardagsbelysning, i Stadsparken exempelvis, skulle staden kännas mycket tryggare, menar Eskilstunabor tidningen pratat med.
I Eskilstuna kommun finns en kunnighet och ett intresse för ljussättning, som gör centrum inte bara vackrare utan även tryggare för invånarna att vistas i efter mörkrets inbrott.
Berömmet kom från ljusdesignern Marianne Lind från Uppsala i lördagens reportage kring hennes bok "Ljussätt staden". Hon gjorde själv ett omfattande belysningsprogram för Eskilstuna 2004-2005, har varit tillbaka och jobbat med ljussättning i flera projekt, och återkom i somras för att ta bilder till sin bok. Hon gillade vad hon såg i Eskilstuna anno 2020, och menade att hon inte besökt någon kommun som varit bättre på ljus.
Och läsarna håller med om att flera stråk i staden blivit både mycket trevligare och tryggare med hjälp av ljus. Till viss del.
– Det är väl vackert med belysta fasader och konstverk, men den vardagliga belysningen i stan är det dåligt ställt med, säger en läsare, som får medhåll av fler.
– Belysningen på Fristadstorget är visserligen vacker, men torget känns fortfarande mörkt och skumt när man korsar det sena kvällar och nätter.
Servicen av alla lampor i Eskilstuna centrum ligger på entreprenad hos ett företag i Stockholm, hävdar en läsare.
– Det gör ju att det tar tid innan trasiga lampor i exempelvis Stadsparken lagas, och gångstråken blir otrygga. Det här är vi fler som påtalat länge men det händer ingenting.
Problemet är flerårigt. Redan våren 2019 vittnade en rad insändare i Eskilstuna-Kuriren om att Stadsparken var svart och otrevlig att gå igenom på kvällen på grund av att trasiga lampor inte byttes ut.
Andra läsare som hört av sig efter helgens ljusreportage tar upp frågan kring ljusföroreningar, ett fenomen som uppstår när överflödig belysning används eller när ljusets riktning är ineffektiv och lyser upp mer än planerat. Det här kostar enorma summor pengar i världen. Enligt Wikipedia har organisationen International Dark-sky Association räknat ut att ljusföroreningar kostar närmare tio miljarder dollar per år bara i USA.
– Hur tänker kommunen kring exempelvis Biltemas stora skylt som skär kvällshorisonten mot norr? undrar en läsare.
Nattbelysning har också blivit stora problem för jordens insekter och nattlevande djur såsom fladdermöss. Det visar en rad forskningsstudier.
Tidningen har sökt kommentarer till såväl beröm som kritik på kommunens stadsbyggnadsförvaltning.