Vi träffas i föreningens lokal, centralt i Eskilstuna. Här tar personal emot externa samtal, och hit kommer kvinnor i behov av samtalsstöd. Här kan de få verktyg till att ta sig ur en hotfull eller våldsam relation, och praktisk hjälp på vägen dit. Eller för att bara få prata med andra i samma situation en stund, på en säker mötesplats. Och knyta nya kontakter, skaffa nya vänner, ta sig ur ensamheten. Börja ett nytt liv.
Kvinnojouren MOA:s skyddade boende finns på en annan plats i kommunen. Kvinnor och barn som flyttar in där har inte sällan snabbt fått lämna hela sitt tidigare liv bakom sig. Med rädsla för vad morgondagen kan föra med sig av våld och hot ber de om hjälp att försvinna ur tillvaron. Planerat sedan länge eller akut.
Och ibland kommer det barn som inte ens hunnit få skor på fötterna.
MOA:s nytillträdda ordförande Anna Thor och föreningens verksamhetschef Therese Jacobsson vet. De har båda lång erfarenhet av hur verkligheten ser ut för många kvinnor och barn. Samtidigt är de glada och tacksamma över att jobba tillsammans i en organisation som bygger på frivillighet och där volontärerna gör ett fantastiskt arbete med erbjuda kvinnor och barn i behov av hjälp och stöd en fristad och en väg mot en bättre tillvaro.
På det skyddade boendet finns personal. Men när kvinnan flyttar ut till en egen lägenhet är den kanske hennes första egna boende.
– Då är det viktigt att hon får fortsatt stöd, för att förhindra att hon går tillbaka till mannen som slog henne. För det är inte ovanligt, man söker sig tillbaka till det liv man är van vid, av rädsla för det nya.
I många år hade kvinnojouren ett boende med plats för fem kvinnor åt gången. För tre år sedan fick MOA tillgång till en helt nyrenoverad byggnad. Där kan tio kvinnor med eller utan barn bo samtidigt. Och här ser personalen till att tillvaron för inte minst barnen blir glädjefylld och trygg.
– Det är mycket kalas, vi tar tillvara på alla tillfällen till firande hos oss.
Dessutom har man i dag en separat lägenhet i stan. Där går det bra att ha med sig djur.
– Förra året fick vi många förfrågningar från kvinnor som behövde hjälp och som hade ett djur de inte ville lämna kvar. Djuren används ibland som maktmedel i en separation.
Även för MOA har covid-19 skjutit upp saker och påverkat verksamheten.
– Ett tag blev det tyst här. Skrämmande tyst. Telefonerna slutade ringa och kvinnor slutade komma. Men det har lättat i samband med att samhället öppnats upp och nu ökar behovet av hjälp generellt, förklarar Therese Jacobsson.
Hon arbetade tidigare som förskolechef i ett socialt utsatt område, och la märke till hur barn och kvinnor for illa.
– Mitt fokus låg då på pedagogik, men när jag såg annonsen om det här jobbet insåg jag att den platsen önskade jag få. Jag brinner för frågorna, och att varje dag få gå hem och känna att jag gjort skillnad, är guld värt.
– Visst känns det motigt ibland. Vi är ju en av få verksamheter som inte vill finnas. Och vissa kvinnor och barn tänker man mer på än andra. Samtidigt är jag så oändligt tacksam varje gång telefonen ringer och en ny kvinna kliver in till oss. Och jag är tacksam vi har en modig styrelse som vågat satsa i oroliga tider.
Anna Thor har jobbat med beroendeproblematik och socialt arbete i 30 år, kommunalt och inom kriminalvården. Bland annat var hon tidigare chef för familjerådgivningen i Sörmland. Hon vill i MOA bidra med kvalitetssäkring, organisationsutveckling och chefsstöd som hon har god erfarenhet av.
– Det är så roligt, vi har en ny styrelse med en massa bra kompetens. Alla vill vi jobba för och fokusera på det friska, för en ännu bättre organisation och för att allt bra vi genomfört på kort tid – nya boendet, lokalen, lägenheten och samtalschatten vi startat för att ännu bättre kunna möta behoven – ska få sätta sig och fungera på bästa sätt.
Hon gläds också åt regeringens besked om permanentade pengar till landets kvinnojourer.
– Men klart jag berörs av människoödena, inte minst av barnen som ryckts upp från sitt hem och från förskola eller skola. Det är verkligt jobbigt att se.
Så länge man fyller fritiden med något positivt och ser till att frigöra tid för återhämtning är det inga problem att orka jobba med dessa tunga ämnen, konstaterar Therese Jacobsson och Anna Thor.
– Vi känner att vi gör en viktig samhällsinsats. Det ger mycket energi tillbaka.