Sedan åtminstone sju år tillbaka pekar siffrorna från Universitetskanslersämbetet (UKÄ) åt samma håll: hälften av kvinnorna i Sverige väljer att studera vidare på högskola, medan bara över en tredjedel av männen pluggar vidare efter gymnasiet.
Så ser det även ut i Eskilstuna, där det förra året var 50 procent av kvinnorna som valde att plugga vidare medan bara 32 procent av männen gjorde det.
– Vi ser ju att tjejerna är mer ambitiösa i skolan, det ser vi även på betygen, säger Jari Puustinen (M), kommunalråd och ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Eskilstuna.
– Här måste vi bryta trenden och göra skolan mer intressant för pojkarna, så att de får en pluggkultur och känner att studier är viktigt.
Enligt Puustinen har man länge sett stora skillnader i skolresultat mellan pojkar och flickor i Eskilstuna och jobbat med detta under flera års tid. Enligt honom har både pojkar och flickor förbättrat sina resultat, men skillnaderna finns fortfarande där.
– Det drar åt rätt håll men skillnaderna krymper för sakta, säger han.
Det politiska målet i Eskilstuna är enligt Jari Puustinen att alla gymnasieelever ska bli högskolebehöriga. Sedan är det upp till varje elev om hen vill söka vidare till högskolan.
– Men vi jobbar givetvis för att andelen ska bli högre, säger han.
Vad behöver göras för att jämna ut betygsskillnaderna mellan pojkar och flickor?
– Börja tidigt och få pojkarna att förstå att studier är viktiga. Man måste plugga för att få ett arbete och en bra kompetens från skolan, svarar Jari Puustinen.
Förr när Eskilstuna var en industristad krävdes det kanske inte mer än grundskola för att få ett arbete, och detta alltså i industrin som traditionellt sett har varit en mansdominerad sektor. Jari Puustinen beskriver det lite som att killar förr har kunnat glida på en räkmacka.
– Sonen kunde få ett jobb på i industrin där pappa jobbade, medan dottern stannade hemma. Men så är det inte i dag och vi har en stor utmaning i att skolan ska stimulera eleverna att vilja läsa mer, säger han.
Dagens arbetsmarknad kräver högre kunskapsnivåer och kompetens för sin personal, vilket enligt Puustinen innebär att andelen elever som läser på högskolar, både män och kvinnor, bör öka.
– Det är så samhället ser ut i dag, det krävs högre kompetens även för enklare jobb, säger han.
– Jag tror att tjejer är mer målmedvetna, vet vad som krävs för att få jobb och vet att man måste ha hög kompetens för att kunna få ett sådant. Som tjej har man en annan målbild.