20-åriga Sabrin Ferra bär mörka glasögon bredvid sin pappa Jean Ferra, 75, som meckar i sitt hobbyrum – familjens garage. Sabrins mamma Jamile tittar ut från fönstret två våningar upp och vinkar.
– Hyran blev 330 kronor dyrare efter renoveringen, meddelar Jamile från fönstret.
Numera regleras beloppet på deras hyresavi även av hur mycket varmvatten som familjen förbrukar. Om det exempelvis går många tvättmaskiner en månad stiger avgiften. I dag betalar familjen cirka 6 900 för fyra rum och kök på 94 kvadratmeter.
Fastigheten har fått nya stammar och fasad, familjen har ett nytt badrum, nya fönster och delvis renoverat kök.
– Det var jobbigt att dela badrum med andra hushåll under flera veckor, men nu har allting blivit bra. Vi är sjukt nöjda, säger Sabrin.
Omvandlingen av deras fastighet är en del av det kommunala fastighetsbolagets omfattande lyft av hela stadsdelen som pågått sedan 2012. Miljö och hållbarhet står i fokus för förändringen.
– Det är det första av flera områden utanför centrum som vi planerar att rusta upp, säger Birgitta Eriksson (MP). Målet vi beslutade om var att halvera energiförbrukningen i Lagersberg.
Många andra miljonprogramsområden i landet börjar komma till åren och har liknande behov av upprustningar.
Satsningen i Lagersberg har därför uppmärksammats och besökts av andra kommuner och fastighetsbolag. Och intresset slutar inte där. På världskonferensen SB14 i Barcelona i oktober är Lagersberg ett av tio svenska byggnads- och stadsdelsprojekt som visas upp.
Även den sociala miljön har funnits med i åtanken vid upprustningen.
– Vi har satsat på utemiljön, på lekparker och grönska. Bland annat har vi ordnat med fler odlingslotter på de boendes initiativ, säger Charlotte H Kindmark, samordnade projektledare i Lagersberg.
Projektet har nått halvtid. De första två etapperna, som omfattar 210 lägenheter på Lagrådsgatan, är klara. Återstår gör lika många lägenheter på Borgmästargatan. Utvärderingen av den första delen visar på att målet uppfyllts:
– Vi ser att användningen nästan halverats tack vare bättre isolering och effektivare ventilation, säger Camilla Karlsson, byggprojektledare på fastighetsbolaget.
Projektets kostnad uppgår till cirka 280 miljoner kronor och finansieras till största med medel från Kommunfastigheters underhållsbudget, men även genom hyreshöjningar och besparingar från minskat energianvändande.
– Arbetet måste fortsätta, säger Birgitta Eriksson. Nu handlar det för kommunen om att inkludera den här delen av staden, som egentligen inte ligger långt bort men som i medvetandet hamnat en bit bort.