Efter ett jobbpass nyligen twittrade akutläkaren Katrin Hruska: "Kaoset på akuten är tillbaka. Gamla som unga söker för icke-akuta besvär och kommer för att vårdcentralen inte har tider (eller hänvisar direkt). Avdelningarna har inga platser. Känner att jag inte orkar minutövervaka hela akuten så att äldre inte exponeras." – något Expressen var först med att rapportera.
Katrin Hruska är noga med att poängtera att hon med detta inte vill hänga ut akutmottagningen på just Mälarsjukhuset som ett värre problemområde än något annat. Hon har en 30-procentstjänst i Eskilstuna och arbetar övrig tid inom ambulansverksamheten i Stockholm. Men hon har erfarenhet från arbete på ett antal akutmottagningar och var tidigare ordförande i Svensk förening för akutsjukvård.
Hon ger beröm åt kollegor och chefer som jobbar stenhårt med att bringa reda under det hårda trycket.
– Det har alltid varit kaos på akutmottagningarna, det är inget unikt för Mälarsjukhuset utan handlar om struktur- och kulturproblem inom sjukvården. Akuten fungerar som en buffert för resten av systemet, vilket går ut över de patienter som måste ha akut vård. Kaos är för mig tio patienter vi ännu inte har koll på i väntrummet.
I våras lyckades akutmottagningarna snabbt jobba fram ett system för att separera patienter med misstänkt covidsmitta från övriga. Hela sjukvårdssystemet ansträngde sig för att erbjuda patienter andra alternativ än att söka på akuten, och det fungerade väl. Region Sörmland lyckades enligt Katrin Hruska väldigt bra med tydliga riktlinjer för vart olika patientkategorier skulle transporteras, hänvisas och handläggas.
– Alla tackade oss på akuten för att vi slet och jobbade så hårt, men faktum är att det aldrig varit så lugnt här som då. Trots svårt sjuka patienter och stress med smittan och nya rutiner flöt arbetet på.
– Nu vänder trenden tillbaka och jag önskar att primärvården fortsätter tänka sig för innan de hänvisar patienter till oss. Oavsett coronan ökar riskerna igen. I en överfull akutmottagning blir det svårare för personalen att hinna bedöma och ta hand om de som inte kan vänta, och ha beredskap att stå redo för nästa patient. Vi är duktiga på att snabbt isolera alla som kommer till väntrummet med misstänkta covidsymptom, de blandas inte med andra. Problemet är att covid-19 är en lurig sjukdom.
Därför är det tufft att hålla en grundsäkerhetsnivå bland sökande patienter. Det tar tid och kraft att hålla isär riskpatienterna och övriga, när det arbetet dessutom måste vägas mot att hinna med allt annat.
– 70-plussarna sätter sig inte på en buss full med ungdomar. Då är det svårt att se dem sitta tillsammans i vårt väntrum. Vi skapar patientsäkerhetsrisker i onödan, men när jag poängterar det har jag tyvärr svårt att få förståelse från dem som hänvisat ickeakuta patienter hit.
Sverige behöver en starkare primärvård, säger Katrin Hruska, med resurser att hjälpa ickeakuta patienter vidare i vården – utan att gå via akuten. Detta måste styras från högre instans.
– Akutmottagningarna måste även fortsättningsvis få ha det akuta uppdraget. Bara de som måste vara hos oss ska vara hos oss.
Till Eskilstuna-Kuriren sa du i mars att svensk sjukvård står inför en katastrof. Blev det så illa?
– Ja, det tycker jag, men tack vare att vi hanterade hela pandemin som en katastrof fick vi bra styrning och kunde minska skadorna.