Låga temperaturer i kombination med stark vind kan snabbt bli farligt. Svår nedkylning, hypotermi, är ett livshotande tillstånd.
Överläkare Otto Henriksson arbetar på anestesikliniken på Mälarsjukhuset, dit bland annat operations- och intensivvårdsavdelningen hör. Förutom att vara expert på narkos, bedövning och livräddande insatser har han skaffat sig specialkunskaper i ett för dagen aktuellt ämne: nedkylning.
Det började redan under läkarutbildningen där han tillsammans med en likasinnad studentkollega som ett forskningsprojekt valde att studera hur nedkylning påverkar kroppen och hur olika material för isolering och uppvärmning kan förhindra en skadad person från att bli kall. Studierna genomfördes i samarbete med Fjällräddningen i Jämtland/Härjedalen, Lunds Tekniska Högskola och på ett köldforskningslabb i Kanada.
Projektet ledde till att Umeå universitet knöt honom till sig på en sex år lång forskningstjänst, och i sin doktorsavhandling utvärderade han vilka material och utrustningar ambulanssjukvården och räddningstjänsten bör använda när de hjälper nedkylda människor.
Sen dess ägnar Otto Henriksson en hel del tid åt att utbilda i ämnet. Om olika isoleringsmaterial och om aktiva värmekällor. I första hand är det ambulans- och räddningstjänstpersonal som ges nödvändiga kunskaper. Men han anlitas också som utbildare och föreläsare av bland annat Försvarsmaktens vinterenhet i Boden och Arvidsjaur.
– Och nu när vi fått riktig vinter också i Mälardalen är det viktigt att sprida informationen om kylans inverkan, på både friska människor och skadade patienter. Svårt nedkylda personer och köldskador har tack och lov varit ovanligt på Mälarsjukhuset även i vinter. Men jag tror att många glömt bort lite hur man ska tänka och agera när det är riktigt kallt med risk för förfrysning.
– Kraftig nedkylning, hypotermi, är ett livshotande tillstånd. Även om ambulans- och räddningstjänst ofta finns nära tillhands så är det bra om man som privatperson också vet hur man ska agera för att hjälpa någon som exempelvis gått genom isen eller på annat sätt blivit svårt nedkyld och är medtagen. Kanske har personen drabbats av en allvarlig sjukdom eller varit med om en olycka och blivit liggandes ute.
Man kan även själv hamna i ett utsatt läge om man får stopp på bilen och blir sittande i kylan under längre tid. Om mobiltäckningen är dålig eller framkomligheten på vägarna nedsatt kan ett motorstopp eller hinder på vägen snart utvecklas till en betydligt allvarligare situation.
Sitt- och liggunderlag, en termos med varm dryck samt en vindsäck. Tre saker man kommer långt med i kylan, enligt doktor Henriksson. Bra att ha med i bilen och på utflykten.
Jättebra att ha i bilen eller ryggsäcken är därför: en bit liggunderlag, varma kläder, bra skor, mössa och vantar. Varm dryck och snabb energi i form av exempelvis chokladkakor kan göra stor skillnad. Och Otto Henrikssons specialtips: en vindsäck.
– Ihopvikt är den stor som en pocketbok, och utvecklad kan du krypa in i den tunna säcken och komma i lä. Då är jättemycket vunnet när det råder kyla och stark vind. Det är få som har en vindsäck i handskfacket men det skulle jag tipsa alla om en vinter som denna. Och snart är det sportlov och man kanske tar familjen i bilen och kör norrut. Var förberedd på att du kan bli stående i kylan.
– Tack och lov är det ganska ovanligt att drabbas av köldskador eller svår nedkylning i det moderna samhället. Även om nedkylningen inte hunnit bli kraftig kan den ändå ställa till problem och bör tas på allvar, enligt doktor Henriksson.
En första varningssignal är när händer och fötter känns kalla.
– Kroppen bevarar värmen genom att dra ihop de ytliga blodkärlen men tyvärr gör det också att känseln i fingrar och tår försvinner och ganska snart blir man fumlig och kan få svårt att använda händerna. Man kanske inte klarar att knäppa jackan, öppna termosen eller ens hantera sin telefon för att larma.
Lättare nedkylning av händer och fötter går ofta att tina snabbt i värmen men om det uppstår djupare kylskador kan man få bestående besvär och en ökad känslighet för kyla som hänger kvar i många år.
– När kroppen blir kall aktiveras också våra muskler. Det framkallar huttrandet, små skakningar, vilket kan vara obehagligt men inte farligt. Inne i kroppen är det fortfarande normal temperatur till en början. Oftast räcker det med att komma igång och röra sig, få varmt i sig och på sig. Men om man blir kvar i kall miljö en längre tid och inte kan aktivera sig eller få på sig tillräckligt med kläder, ja då kan nedkylningen blir farlig.
Och har man svettats av snöskottning eller skidåkning kan det gå snabbt att bli nedkyld när man stannar till. Så länge man rör sig är det inga problem, men när du avslutar aktiviteten: Byt fuktiga kläder mot torra och ta på något varmt utanpå.
Ha koll på barnens tår, fingrar och kinder. Så länge de är aktiva och i rörelse är risken för köldskador mindre, men börjar barnen bli apatiska och slöa är det tecken på att de är nedkylda. Rörelse, kläder och varm O'boy ger snabb hjälp.
Små barn i en pulka eller i barnvagn kan ofta inte signalera på samma sätt att de fryser. Det ansvaret måste de vuxna ta.
– Känn på barnets kinder, händer och fötter. Är de kalla, eller vita som ett tecken på att blodkärlen dragit ihop sig? Om det dessutom blåser så kan kylskador snabbt uppkomma och visar sig som vita fläckar, ofta på kinder öron och näsa. Då gäller det att komma i lä och försiktigt värma upp kinden eller näsan med en varm hand.
– Blås inte varm luft i barnets vantar. Det binder fukt som snart gör att vanten blir ännu kallare. Ta på en extra vante utanpå i stället. Och en varmare tröja på kroppen. Se också till att få i lite snabb energi och försök aktivera barnet så att han eller hon får igång sin egen värmeproduktion.
– En varm kopp choklad kan göra underverk i kylan. För både stora och små!