Juni 2017: Muataz Lafta har fyllt 19 år i veckan. Nu springer han ut genom dörrarna på Rinmangymnasiet med sina klasskamrater på naturvetenskapliga programmet, med studentmössan på huvudet och slutbetyget i handen – ett av de allra bästa i Eskilstuna det här året. Muataz har fått A i så gott som varenda kurs under utbildningen.
Till gratulanterna sällar sig Eskilstuna-Kuriren, som i ett reportage denna dag berättar Muataz Laftas historia, med start i flykten från Bagdad sju år tidigare. Familjen tillhör en förtryckt minoritetsreligion, och efter ett år i Syrien kunde de ta sig vidare till Europa och Sverige.
Att bli läkare har alltid varit hans mål, och Muataz bestämde sig direkt i det nya hemlandet: Han skulle lära sig svenska snabbt för att kunna få komma in i en svensk klass så fort som möjligt. Han fixade det och efter tre terminer i högstadiet på Årbyskolan gick han ut nian med stipendium, och med betyg som räckte för det gymnasieprogram han behövde för att nå målet.
När vi skiljs åt efter fotograferingen ropar vi en önskan efter den glade studenten: "Hör av dig om några år, så vi får veta hur det går för dig!"
April 2020: Ett mejl kommer till redaktionen, från en ung man som studerar till läkare vid Uppsala universitet. Han har under coronakrisen valt att vid sidan om distansstudierna ställa upp och jobba så mycket han bara orkar på det hårt belastade sjukhuset i hemkommunen.
Det tar en liten stund in i samtalet innan vi inser att vi känner igen varandra och minns mötet 2017.
Muataz tog ingen ledig höst för att vila lite efter gymnasiestudierna och för att sörja sin pappa som gick bort i cancer ett halvår före studenten.
– Det var lika bra att köra på, när jag hade motivationen och orken. Läkarutbildningen är lång och jag ville komma igång.
Så nu är han lite drygt halvvägs och kunde inte vara mer övertygad om att han valt rätt.
– Jag känner mig så privilegierad att kunna stötta, hjälpa och få finnas där för människor, från nyfödda barn till gamla människor som förlorar livet – och allt däremellan. Läkaryrket är utvecklande, givande och utmanande.
Och nu när mycket i utbildningen är inställt och på vänt, och det teoretiska läses på distans tills vidare, tvekar han inte att vara med och bidra inom den hårt belastade sjukvården. Kvällar, helger och snart också nätter ägnar han på Mälarsjukhuset.
– Det är så viktigt att vi alla är med och bidrar nu. Vi måste ta vårt ansvar, hjälpa till och göra vad vi kan, där vi kan. Alla sjukvårdsutbildade behövs mer än väl, på sjukhus, vårdcentraler, inom äldreomsorg och hemtjänst. Ordinarie personalen behöver avlastning och överallt råder problem med underbemanning, folk jobbar mycket mer än de orkar.
Han funderar om regionen som en av de hårdast drabbade i landet inte borde växla upp till högsta beredskapsläge nu.
– Regionerna har tre beredskapslägen i samband med allvarliga händelser; stabsläge, förstärkningsläge där vi är nu, och katastrofläge. Sverige har klarat sig undan naturkatastrofer och krig, men nu befinner vi oss i en verklig kris. Kan det bli värre, egentligen?
Muataz är anställd som undersköterska, en roll han är bekant med efter tidigare jobb i larmgruppen och på äldreboenden i kommunen. Så det krävdes ingen lång inskolning. Just nu jobbar han med sköra cancerpatienter på onkologen.
– Vi har också covidpatienter på avdelningen. Det är ett intensivt säkerhetsarbete, och jag är väldigt rädd om min mamma som jag nu bor tillsammans med igen. Men jag är så glad att kunna bidra med vad jag kan i denna historiska tid. Vi kommer att minnas det här året så länge vi lever, och berätta för barnbarnen om när det nya viruset drabbade oss. Förhoppningsvis kan vi också dra lärdom av alltihop och stå bättre rustade för framtida utmaningar.
Han är tacksam över hur Sverige valt att gå igenom krisen.
– Vi ska vara glada över att vi inte måste sitta inlåsta, det gäller bara att hålla ut. Och det är frihet under ansvar som gäller. Tyvärr tar inte alla hotet från viruset på allvar. Bara att hålla sig hemma är ett värdefullt bidrag till smittbekämpningen.
Snart väntar en tentaperiod, då får Muataz gå ner lite i arbetstid. Men över sommaren blir det desto mer jobb.
– Det gäller bara att prioritera och skapa möjligheter, som med allt i livet. Du kan påverka mycket själv, alla har vi lika många timmar på ett dygn.