Den tidigare lärarbostaden är idag en loppis på två våningar.
Vid den gamla Rakåsskolan i Hällby ligger loppisen "Huset i Hällby". Den tidigare lärarbostaden på två våningar är idag fylld med möbler, porslin, kläder och inredning. I sex år har Eija Nieminen med familj drivit loppisen som blivit omåttligt populär.
– Jag har alltid haft ett stort intresse för återbruk. Jag kunde bli tokig på att mina vänner inte källsorterade redan under 80-talet, säger hon och skrattar.
Det var när familjen anordnade en gårdsloppis under en sommar som tanken om en fortsatt verksamhet väcktes. Idag jobbar Eija Nieminen heltid med loppisen. En helg i månaden och nästan varje onsdag håller hon öppet. Det mesta gör hon själv men familjen hjälper till och möblerar, bär och bakar. Ute i den lummiga trädgården finns flera sittgrupper och förutom loppisfynd finns det alltid fika att köpa.
I sex år har Eija Nieminen med familj drivit loppisen som blivit omåttligt populär.
Varför tror du att så många är så nöjda?
– Det är väldigt många som säger att det är rent och fräscht, vilket en loppis egentligen inte behöver vara. De tycker att det är fint arrangerat och säger att vi ger ett bra bemötande. Många hinner knappt innanför dörren och så pekar de ut i trädgården på en sittgrupp och säger: "där ska vi sitta och fika sen", säger hon.
Eija Nieminen bläddrar i gästboken vid ingången.
Här finns allt från möbler till små kaffekoppar.
Expressens lista grundar sig i snittbetyget loppisarna har fått på Google. Huset i Hällby har 4,8 (max 5) strax efter Långseruds Loppmarknad och Broby gård vintage i Enköping. I recensionerna skriver besökarna att det är som att gå på en upptäcksfärd i ett hus fyllt med skatter, de finns både stort och smått och många kommer aldrig här ifrån tomhänta.
– Jag hade ingen aning om att betygen var så bra i förhållande till resten av landet. Det känns så fint att människor dessutom har tagit sig tiden för att gå in och skriva. Jag är tacksam och blir faktiskt lite stolt. Vi, på en liten återvändsgata, i lilla Hällby. Det här är inte ett ställe man råkar svänga förbi, utan då har de bestämt sig för att åka hit. Därför känns det extra mäktigt, säger Eija Nieminen.
Sakerna kommer från auktioner, vänner, privatpersoner och dödsbon. Förklädet som hon bär är ett gammalt Konsumförkläde som hon har hittat, troligtvis från 80-talet.
Eija Nieminen, iklädd ett Konsumförkläde ifrån 80-talet.
– Jag vill tacka alla som har skänkt saker, utan dem hade de inte blivit någon loppis. Det är också tack vare dem som vi en gång i månaden kan bidra till välgörenhet. I princip efter varje helgöppning så skickar vi in till Cancerfonden eller liknande.