"Det finns ingen skola vi hellre vill jobba på", säger några av lärarna på Lagersbergsskolan trots att de upplever att skolan prioriteras bort. Här syns Marja-Lena Cederqvist, Elin Heimann, Marika Wahlström, Susanne Lundberg och Frida Järleskog. På andra sidan bordet, utanför bild, finns även Rachel Spencer, Petra Åman och Peter Dahlbom.
I början av december 2023 meddelade polisen att Lagersberg i Eskilstuna inte längre klassas som ett så kallat utsatt område. Detta efter att den kriminella påverkan i stadsdelen numera bedöms som låg. Oscar Nissfolk, lokalpolisområdeschef i Eskilstuna, lyfter bland annat fram skolan i Lagersberg som en av framgångsfaktorerna bakom den positiva utvecklingen.
Personalen på Lagersbergsskolan välkomnar beskedet, men för de anställda är det dock ingen nyhet att skolan är en viktig del i området.
– Skolan har bra resultat, här finns utbildad personal och många vuxna. Det finns så mycket att vara stolt över här med barn som känner sig sedda och trygga, säger läraren Elin Heimann som jobbar på Lagersbergsskolan sedan tio år tillbaka.
Men ju mer Lagersbergsskolans betydelse lyfts fram, desto mer frustrerade blir Elin Heimann och hennes kollegor över att skolan, som de upplever det, gång på gång prioriteras bort vad gäller ombyggnation och uppfräschning.
– Det är tråkigt att det blivit så eftersatt.
Att området nu uppfattas som tryggare och att skolan fått bättre rykte märks bland annat på att antalet elever ökar. Lagersbergsskolan har ett stort upptagningsområde, men tidigare har tendensen varit att den valts bort av elever från exempelvis villakvarteren i Mesta. Så är det inte längre.
– Skolan är inte längre lika segregerad. Jag skulle säga att femtio procent av eleverna bor i Lagersbergsområdet medan resten är från Mesta. Det är verkligen jätteroligt att det är så blandat.
Även om skolan enligt personalen mår bra av att eleverna kommer från olika stadsdelar och att den ökar i popularitet, finns en baksida. Lokalerna är trånga, idrottshallen är minimal, grupprum fattas och eleverna får inte plats i matsalen. Så sent som för två år sedan tillkom två nya baracker för att rymma de yngre eleverna, men start är även de urväxta.
– Vi har flera parallella klasser i alla årskurser från förskoleklass till sexan. Byggnaderna är inte dimensionerade för det. För att få ihop det får några klasser väldigt långa skoldagar. Elever i femman slutar klockan fyra på eftermiddagen vilket är ovanligt. Med tanke på segregationen skulle vi önska att det satsades på skolan här i stället för att bygga nytt i Mesta.
Elin Heimann och Marja-Lena Cederqvist har båda arbetat länge på skolan. Bakom syns de nyaste barackerna som får komplettera övriga skolbyggnader.
Skolan, liksom elevråd och föräldrar, har under flera år även påtalat den besvärliga trafiksituationen längs barnens skolväg. Fröslundavägen, som går precis förbi skolgården, är hårt trafikerad och saknar ett vettigt övergångsställe. Vid skolor brukar hastigheten begränsas till 30 kilometer i timmen. Här är det 50.
– Det är otäckt med trafiken så nära och trafikfrågan har diskuterats under väldigt lång tid, säger Marja-Lena Cederqvist samtidigt som hon håller ögonen på ett gäng pigga fritidsbarn som leker med en boll i snön.
Marja-Lena Cederqvist har jobbat på Lagersbergsskolan i 34 år.
– Har man jobbat så här länge på samma plats trivs man, konstaterar hon.
Men trots trivsel är det just nu en sak som skaver lite extra, enligt personalen. Det är att den nya skolgård som utlovats och som egentligen redan borde vara klar, ännu inte blivit verklighet. Förutom att nuvarande gård är tämligen tom på lekattiraljer är marken så sank att ytan periodvis förvandlas till en sjö.
I dag finns några basketkorgar på gården men inte så mycket mer. Men eleverna har blivit lovade nya lekattiraljer som ännu inte synts till.
Bild från tidigare i år då skolgården omvandlats till en sjö.
Eleverna har fått vara med och önskat hur den nya skolgården ska utformas. På önskelistan finns bland annat klätterställningar, studsmattor, rutschkana och en fotbollsplan. Allt detta finns också med på den ritning som ligger klar i väntan på att spaden sätts i marken. Men något bygge har elever och personal inte sett röken av, trots att det skulle ha varit färdigt innan höstterminen startade. Nu är det redan jullov och tjälen tyder på att det inte kommer byggas något än på ett tag.
– Vi har länge blivit lovade en ny gård och många är besvikna. Nu vet vi inte längre vad vi ska säga till barnen. Några kommer inte hinna uppleva den innan de slutar sexan, säger Elin Heimann.
– Alla här är jättenöjda med ritningarna men varken vi eller skolledningen har fått någon förklaring till varför inget görs.
Personalen är nöjd med ritningarna på nya skolgården. Men att den inte byggts känns frustrerande. Här syns Elin Heimann, Susanne Lundberg och Frida Järleskog.
Enligt Peter Estberg, lokalplanerare på Eskilstuna kommun, är skolgården fortfarande på gång, men försenad. När den ska byggas är inte klart.
– Förhoppningen var att den skulle byggas i somras. Men det hanns inte med eftersom vi inte fick tag i några entreprenörer, säger han.