Räddningstjänsten i Eskilstuna.
Tidningen har varit i kontakt med personal på brandstationen i Eskilstuna som tycker att det är ett problem att de får bristfällig information i samband med att de larmas ut. Det förekommer även att larmcentralen skickar ut fel sorts resurser på olika händelser, till exempel har det hänt det att två brandbilar med bland annat rökdykare skickats ut på mindre trafikolyckor utan personskador.
– Tar de den enda rökdykande enheten vi har på stationen medför det att de måste ta in deltidsstationen i Torshälla på passning på huvudstationen vilket har lett till väldigt mycket ökade kostnader, säger en brandman.
Personalen upplever att problemen med fellarmningar har uppstått efter att räddningstjänsten i Eskilstuna bytte till Södertörns larmcentral i december 2022. Tidigare fanns en larmcentral på brandstationen i Eskilstuna.
– Nu är det i stället en tjänst som vi har köpt av några som sitter borta i Stockholm och de har inte riktigt velat lära sig hur vår organisation funkar, säger en brandman.
Personalen på larmcentralen i Södertörn har heller inte samma lokalkännedom vilket kan leda till att det tar längre tid att lokalisera hjälpbehövandes adresser. Ett av de största problemen är att räddningstjänsten i Eskilstuna inte längre har kvar möjligheten till så kallad medlyssning. Tidigare kunde SOS Alarm koppla ett pågående samtal till insatsledaren i Eskilstuna som kunde lyssna på samtalet och med sin lokalkännedom och yrkeskunskap snabbt avgöra om de skulle rycka ut och till vilken plats.
Ett exempel på en fellarmning var när räddningstjänsten åkte på ett automatlarm på Volvo.
– De ringer och säger att det brinner, vi får inte veta det, åker inte blått. Detta hade vi fått reda på om vi haft medlyssning, säger en brandman.
Vid en trafikolycka fick brandmännen höra på radion att alla var ute ur bilarna.
– Men när vi kommer fram sitter en person kvar med skador och bilen måste klippas.
I samband med en bussolycka larmades en enhet flera minuter efter de andra då den var på ett automatlarm.
– På öppet hus släpper vi in flera hundra personer i vagnhallen, där utrymningsvägarna som är skyltade är godkända för max 150 personer. Dock är den ena felskyltad så egentligen bör vi inte vara fler än 30.
Personalen har i flera år påpekat att temperaturen på brandstationen är för hög.
– Många ställen är enligt Arbetsmiljöverket inte godkända att jobba i och inte heller förvara vår utrustning i. Trots detta tvingas vi dessutom jobba i långbyxor.
Räddningstjänsten i Eskilstuna.
Personalen vittnar om flera brister:
- Ofta efter större larm eller övningar orkar personalen inte återställa bilar så att det ibland saknas utrustning.
- Kemdräkter provtrycks inte trots att det står tydligt på lådorna att de måste provtryckas efter varje användning.
- Andningsskydd läggs i bilarna i sånt skick att de inte kan användas.
- Räddningstjänsten har köpt specialsäckar för flera hundratusen kronor som brandmännen ska kunna förvara sotiga kläder i innan de tvättas i syfte att förhindra att farliga partiklar sprids, men de flesta klarar inte av att stänga säckarna så de tjänar inget syfte.
- Hoppkudden som hjälpbehövande ska kunna hoppa ner på från brinnande höghus blåser man upp med en luftflaska. Det har vid övningar både förekommit att flaskan varit helt tom och att den har läckt så pass mycket att kudden förmodligen inte skulle ha blivit ordentligt upplåst.
- Felpackade ytlivräddningsväskor: Ibland saknas utrustning, ibland har fel dräkttyper eller storlekar packats ner.
- Utrustning är inte fastspänd på fordonen så att den kan flyga runt och gå sönder.
- Bilar körs sönder och felanmäls inte.
Cheferna har fått till sig flera rapporter om de olika tillbuden, men personalen upplever inte att den får någon respons.
– Det känns inte som att cheferna tar det på allvar. De tycker inte att det är så viktigt. Det tycker de väl förmodligen också för att vi alltid har en så pass stor backup så att det alltid löser sig ändå, men förr eller senare kommer det väl inte att lösa sig.
Camilla Dahlén, räddningschef i Eskilstuna, säger att ledningen tar tillbudsrapporterna på allvar.
– Ja, vi tycker att vi jobbar seriöst med vårt arbetsmiljöarbete.
När det gäller att hundratals personer får komma in i vagnhallen i samband med öppet hus säger hon att en del av räddningstjänstens personal som jobbar med evenemanget har i uppgift att öppna de stora portarna mot Carlavägen om något skulle hända.
– Det går väldigt fort för oss att öppna de där portarna och då blir det väldigt mycket utrymningsvägar och då har vi sett att det går att ta in mer än 150 i vagnhallen. Är det fint väder står portarna även öppna.
Camilla Dahlén, räddningschef Eskilstuna.
Camilla Dahlén konstaterar att många av de övriga punkterna är tillbudsrapporter som ingår i räddningstjänstens systematiska arbetsmiljöarbete.
– Jag tänker att på alla arbetsplatser görs det fel och misstag och vi har ju uppmuntrat till att skriva tillbudsrapporter när det är någonting som har blivit fel för att vi ska se om vi ska ändra på någonting för att det ska vara enklare att göra rätt och så vidare.
– Vi tycker att det är positivt att vi har fått in fler tillbudsanmälningar mot vad vi har haft tidigare. Det är ett viktigt sätt att arbeta med arbetsmiljön. Sedan är det en del som skulle kunna leda till allvarliga konsekvenser om det inte hade upptäckts.
Hon säger att en del av räddningstjänstens arbetsmiljöarbete är att kontrollera sin utrustning om och om igen.
– Ofta är det vid de här kontrollerna som det uppmärksammas att här har det blivit något fel. Det finns ju en anledning till att de här kontrollerna finns.
Stellan Jakobsson, ställföreträdande räddningschef, bekräftar bilden av att fellarmningarna ökade förra året efter att Södertörns larmcentral tagit över. Antalet avvikelser uppgick i fjol till ett 90-tal. I år har de dock minskat kraftigt.
– Jag har bara en sammanställning hur det var 2 april till 20 maj. Då hade vi bara tre stycken avvikelser, säger han.
De cirka 90 avvikelserna under 2023 var mer eller mindre allvarliga.
– De kan vara av mindre karaktär, att vi tycker att de har skrivit för lite information när de larmar ut oss, till en större karaktär att de har larmat fel resurs, säger Stellan Jakobsson.
Räddningstjänsten i Eskilstuna.
– Det som de är duktiga på är att larma mycket resurser och det är ingenting som är fel egentligen, bara att de larmar mer än det behövs. Det kommer aldrig för lite resurser till de som är hjälpsökande i alla fall.
Han nämner händelser i Ärla och Kvicksund då larmcentralen inte larmat den så kallade första insatspersonen, det vill säga en jourhavande brandman som finns på orten med ett mindre fordon, utan bara huvudstationen i Eskilstuna. Stellan Jakobsson säger att avvikelserna dock inte har fått några konsekvenser för de hjälpsökande eftersom de fördröjningar som har skett inte har inträffat i samband med allvarliga händelser.
Hur jobbar ni konkret tillsammans med Södertörn för att minska antalet avvikelser?
– Vi har en kvalitets- och utvecklingsgrupp som samlas kontinuerligt för att jobba med just de frågorna.
Personalen i larmcentralen har fått utbildning om räddningstjänstens organisation. Dessutom utvecklas tekniken.
– Systemet ska hjälpa dem, säger Stellan Jakobsson.