Hur ska det gå, blir det Frans som vinner Europas hjärta eller blir det ryssen Sergej Lazarev?
Själv minns jag reaktionen när jag första gången hörde "If I were sorry" och utbrast genast att här har vi en klar vinnarkandidat.
I alla fall till deltävlingen, och när jag sedan fick höra den ett par gånger till så var jag helt säker på att Sverige hade ett resultat. Ett väldigt lovande ett.
Jag tror kanske inte att vi vinner hela tävlingen en gång till, även om både den föredömligt avslappnade låten och Frans skulle förtjäna det. Jag vet inte om vi har råd med det? Eller ens om vi förtjänar det?
Jag blir lite orolig för om det hela ska urarta till någon form av demonstration gentemot de nationer som just nu har ett ganska tilltufsat anseende. Och det vore gränslöst sorgligt om vi dukar upp till en fest under John Lennons kärleksfulla paroll, "Come together", och så passar några (förhoppningsvis ingen alls) på att demonstrera sitt missnöje med ett lands politiska styre.
Att ens risken finns tycker jag är skäl nog för att vi på allvar inleder en diskussion om vi inte så snart som möjligt måste operera in ett litet chip på samtliga som släpps in på arenan, och som leder till att kretsarna bryts om du så mycket som tänker tanken att ge luft för en högljudd missnöjesyttring i formen av ett buande och du stilla sjunker in i en kort medvetslöshet.
Vore inte ett liknande chip den enda raka lösningen på problemet med fotbollsåskådare som gång på gång drabbas av Tourettes syndrom när de tvingas stå ut med en tveksam domarinsats när pojkar födda 07 möter varandra i en viktig uppgörelse för att undvika nedflyttning. Och inte minst skulle det vara obligatoriskt om du har en överaktiv pyromanisk gen som inget hellre önskar än att få bombardera din närmast omgivning med knallskott.
Tänk tanken och sov så gott.