Kvinnan, som i dag är i 55-årsåldern, ansökte i september 2018 om underhållsstöd, bostadsbidrag, tilläggsbidrag och bostadstillägg från Försäkringskassan för att klara av livet som ensamstående mamma. Då uppgav hon att hennes make sedan 1992 lämnat henne och brutit kontakten när hon blev sjuk. Därför behövde hon hjälp med att betala hyran och förnödenheter till barnen.
Vid ansökan lämnade hon in ett personbevis som visade att hon och mannen var folkbokförda på olika adresser. Kvinnan försäkrade på "heder och samvete" att uppgifterna var riktiga och fick bidragen beviljade. Pengar som hon sedan mottagit i drygt fyra år.
Men en utredning visar att kvinnan fortfarande är gift med mannen. De ska även ha haft regelmässig gemensam tillvaro tillsammans och delat hushållsgemenskap – även om de inte är folkbokförda på samma adress. Exempelvis ska paret regelbundet swishat pengar till varandra och delat på utgifter gällande parets gemensamma barn under perioden som kvinnan mottog pengarna. Mot detta som bakgrund bedömer myndigheten att paret ska ses som sammanboende – trots att de inte delar bostad. Då kvinnan inte ses som ensamstående ska hon nu betala tillbaka totalt 457 985 kronor innan den 31 juli.
Kvinnan nekar till att paret är sammanboende. Hon säger bland annat att hon endast lånat pengar av barnens pappa och därför swishat tillbaka summan.