Lovisa Gustafsson valde yrket brandingenjör utifrån en vilja att göra skillnad i samhället.
– Är du parkeringsvakt? Jag ska bara stå här jättekort.
Kvinnan som parkerat på Köpmangatan vid Rådhustorget kastar en orolig blick på Lovisa Gustafsson. Det är inte första gången brandingenjörsstudentens uppenbarelse väcker liknande reaktioner.
– Det tar ett tag innan de ser loggan, säger Lovisa Gustafsson som kommer från Strängnäs och pluggar i Lund.
När de undrande får klart för sig att hon inventerar brandskyddet blir de nyfikna. Ofta följer anekdoter kring Gamla staden och dess kulturhistoriska värde.
– Det är åtta kvarter där Nymfen ingår även om det heter Strandgatan i dag. Jag har till exempel fått höra om sjukhuset där, det gröna huset vid ån sägs ha varit bårhus.
Uppdraget innebär i första hand att upprätta nya insatsplaner för räddningstjänsten.
– Var kan man kan köra räddningstjänstfordon och vilka angreppsvägar finns? Var finns det hinder och låsta grindar?
Hon pekar mot en pelare som blockerar framfarten på den lilla vägen precis vid ån tillhörande kvarteret Sidensvansen.
– Den går att låsa upp med en speciell trekantsnyckel, en kollega har provat.
Stadsdelens äldre trähusbebyggelse medför ökad risk för brandspridning.
– När man insatsplanerar tittar man på var man kan dra så kallade begränsningslinjer.
– Innegårdarna är svåråtkomliga, portarna är smala eller låga, säger Lovisa Gustafsson som sedan sammanställer insatskort över respektive kvarter.
Lovisa Gustafsson har ägnat sommaren åt att inventera brandskyddet i Gamla staden. "Innegårdarna är ofta svåråtkomliga, portarna är smala eller låga".
Efter två månaders traskande – "aktivitetsklockan är nöjd" – rabblar hon kvartersnamn som ett rinnande vatten. Favoriten är Stövaren.
– Här ska tydligen en av Eskilstunas första bondgårdar ha legat, säger hon en bit in på Stadskällargränd.
Mellan Stengeten och Snäckan finns en passage som leder ner till ån. Den är 1,8 meter bred.
– Det kallades brandgata förr men med dagens kunskap är det inte tillräckligt brett.
Passagen ner mot ån mellan kvarteret Stengeten och kvarteret Snäckan är 1.8 meter bred. "Det kallades brandgata förr men med dagens kunskap är det inte tillräckligt brett".
I uppdragets andra fas sker en mer detaljerad inventering där byggnaderna poängsätts utifrån hur brandskyddet ser ut.
– Då kan man jobba förebyggande och ge fastighetsägare tips och råd, säger hon och vandrar vidare för att reagera på en sophög och cyklar som blockerar framkomlighet. En fasadflagga är inte heller till belåtenhet.
– Vid skarpt läge kan den ryka.
Polis eller parkeringsvakt? Brandingenjörsstudenten får ofta förklara vad hon håller på med. När det är avklarat möts hon av nyfikenhet. "Det märks att folk värnar om Gamla staden".
Lovisa Gustafsson valde yrket utifrån en vilja att göra skillnad i samhället.
– Sen är det lite spännande med bränder – och att kunna förebygga dem.