Raein Moradvand och läraren Catharina Sundström Larsson
I klassrummet sitter ett tiotal tonåringar i små kluster och jobbar. På tavlan står schemat för veckan, och några nyttiga tips för att få till en bra novell. Längst fram sitter läraren Catharina Sundström Larsson med en elev, och diskuterar ett utkast. Det liknar vilken svensklektion som helst. Skillnaden är bara att den pågår resten av dagen, och en bra bit in i nästa vecka. Och att läsåret redan är slut.
Raein Moradvand har just slutat nian och läser svenska på lovskolan i Eskilstuna. Det är en chans för de som blivit underkända i svenska, matte eller engelska, att ändra sitt slutbetyg och komma in på gymnasiet.
– Jag skulle vilja bli röntgenläkare. Jag vill hjälpa människor, och jag gillar ny teknologi. Och så är det bra betalt också, säger Raein Moradvand.
Ralle Rasmus läser upp sitt mattebetyg, och satsar på att komma in på naturbrukslinjen till hösten.
– Jag vill jobba med djur. Kanske bli ridande polis. Lovskolan är liksom en chans till att kunna få välja. Utan det här betyget har man inte så många val, säger han.
I lovskolan får eleverna sammanlagt 40 timmar svenska-, engelska- eller matteundervisning. På en och en halv vecka ska de alltså gå igenom allt de lärt sig under ett helt läsår.
– Det är klart att det är press, när man har så lite tid. Men man får liksom bara kämpa igenom, säger Ralle Rasmus.
Ralle Rasmus går lovskolans mattekurs.
Det är upp till eleverna och deras föräldrar att tacka ja eller nej till lovskola. Raein Moradvand berättar att det var han som bad sina föräldrar om att få gå, och att det har gjort honom mer motiverad att åka till skolan varje dag.
– Det är många som skippar, och inte bryr sig, kommer sent och så. Men om man själv bryr sig får man ju ut något. Jag ser det här som en chans till en bättre framtid, säger han.
Svensk- och engelskläraren Jenny Bergman håller med om att motivationen generellt är hög bland lovskoleeleverna.
– Ska man vara krass är det här ju en sista möjlighet att nå målen. Sen är det klart att det är tråkigt för dem att komma tillbaka när de redan har haft skolavslutning. Och så är det varmt. Luftkonditioneringen stängs av när terminen tar slut. Och de jobbar hårt. De blir ganska trötta. Några har redan gett upp hoppet när de kommer. Men när de börjar förstå att de kan, när det börjar gå vägen - wow!
40 timmars matteundervisning ska avklaras på en dryg vecka.
I lovskolan går 40-50 nior från hela området, och vissa från sjuan och åttan. Men klasserna är mycket mindre än under läsåren, och lärarna fler.
– I vanliga skolan hade jag inte alls samma stöd. Det märks ju att de försöker, men de hinner inte hjälpa alla. Här är hjälpen mer personlig. Man lär känna lärarna på ett helt annat sätt, säger Ralle Rasmus.
– Det hjälper att känna att lärarna bryr sig. De går inte på semester, de är här. Förut skämdes jag för att ställa frågor och så. Det gör jag inte längre. Hade jag kunnat göra om året hade jag ställt alla de där frågorna nu, säger Raein Moradvand.
På kursen i svenska skriver eleverna noveller och gör muntliga redovisningar.
Men också gemenskapen är annorlunda i lovskolan.
– Vissa som är här skäms för att de har fått ett F. Man tänker att om man kommer till lovskolan kommer alla veta att man är dålig. Men stämningen är faktiskt jättebra, alla har varit riktigt, riktigt snälla, säger Raein Moradvand.
Raein Moradvand vill uppmana fler att tacka ja till erbjudandet om lovskola.
– Beslutet jag tar idag påverkar min framtid. Jag vill kunna titta tillbaka och tänka att det var rätt val.