Jari Puustinen vill se runt 50 nya kameror i Eskilstuna och välkomnmar partiets förslag på riksnivå om att skrota tillståndsplikten på nya kommunala övervaknigskameror.
– Bara i Strängnäs har man väntat i snart ett år på handläggning. Det går inte. Vi har förtroende för att landets kommunalråd kan fatta beslut om var det behövs en trygghetskamera, sade Ulf Kristersson (M), under mötet i partiets valstuga på Fristadstorget.
Enligt nuvarande lagstiftning måste kommuner som vill sätta upp kameror först ansöka om tillstånd hos Integritetskyddsmyndigheten. Den 1 augusti 2018 genomfördes en lagändring som skulle underlätta tillståndsprövningen när det handlade om platser som varit särskilt brottsutsatta. Men Moderaterna menar att det inte fungerar tillräckligt bra och vill nu alltså helt skrota tillståndplikten för kommunerna.
Ett besked som välkomnas av Jari Puustinen, kommunalråd och gruppledare för Moderaterna i Eskilstuna. Han menar att det idag är alldeles för krångligt att sätta upp kameror.
– Myndigheten har massor med synpunkter på bland annat vinklar. Det vore helt fantastiskt att bli av med det och kunna få upp kameror snabbt där de behövs.
Jari Puustinen berättar om en önskelista på runt 50 kameror som han gärna ser uppsatta runt om i staden, bland annat i utsatta stadsdelar som Årby, Skiftinge och Nyfors, men också utanför Munktellbadet där det varit stökigt ett tag.
Ulf Kristersson säger sig känna igen problembeskrivningen från andra platser i landet han besökt.
– Idag måste först en kommun invänta så pass grov brottslighet att behovet blir uppenbart istället för att förekomma brottsligheten. När kommunerna till sist får tillstånd så får de bara en bråkdel av de tillstånd som de begärt. Vilket gör att kommuner måste ansöka om extremt många för att få något över huvudtaget.
Ulf Kristersson (M) med partivänner från Eskilstunamoderaterna.
Är det myndigheten som gör ett dåligt jobb?
– Nej, jag misstror inte myndigheter. Det är lagstiftningen det är fel på. Vi är alla för integritet. Men man måste göra en avvägning. Är det mer kränkande att bli utsatt för brott eller inte våga vara på en plats, eller att ha en kamera som ser det som händer på torget.
Kommer ni begränsa hur mycket kommunerna får kameraövervaka?
– Jag tror rätt få kommuner kommer okynnessätta upp kameror. De är dyra dessutom. Precis som med ordningsvakter behöver kommuner det här men man har ingen lust att spendera pengar i onödan. Så den risken är rätt liten.
Men kan det inte vara en viktig principiell fråga?
– Men då måste man ha en vettig princip. Det är väldigt få i kollektivtrafiken som känner sig övervakade, man känner sig istället trygg för att det är kameror. Det är ingen principiell skillnad i att var trygg på ett torg eller på en tunnelbana.
Polisen har redan idag befogenheter att sätta upp kameror under högst 90 dagar åt gången på brottsutsatta platser. Ett verktyg myndigheten själv pekar på som viktigt i det brottsförebyggande arbetet och som använts bland annat i Årby i Eskilstuna.
Jari Puustinen och Ulf Kristersson
Men bilden av den nytta som fritt spelrum med kameror i Eskilstuna skulle få för kommunen delas inte av vänsterpartiets lokala gruppledare, Maria Chergui.
– Jag vill fråga Ulf Kristersson om det hittills hjälpt med de kameror vi har? Vi hade skottlossningar senast i söndags i Årby och en i Skiftinge. Många har återigen blivit drabbade men ingen kamera har hjälpt i det här läget. Det är klart att kameror kan komplettera men inte ersätta det stora arbetet som måste göras av alla.