Pippi Långstrump är som bekant sakletare av rang. Men Maja Hamelius har också svart bälte i skattjakt. Detta efter att konstant ha letat efter guldkorn till nyligen nedlagda vintagebutiken Axelinas manufaktur och diverse. När hon för dagen scannar av Retuna på jakt efter Herr Nilsson och Lilla gubben är det med karakteristiska röda flätor, vid klänning och senapsgula höga strumpor.
– Så här kan jag gå ut utan att någon reagerar. Det är inspirerat av Pippi men inte utklätt. Jag har gått från punkare till svartrockare till synthare till rockabilly. Nu har jag på mig vad jag vill.
Låter det sista bekant? Maja tog Pippi till sitt hjärta – och lite därtill, ena armen pryds av inte mindre än två tatueringar – först som vuxen. Och det är just hennes självständiga sida som inspirerar.
– Pippi lever sitt liv som hon vill. Även om hon är ett barn så visar berättelsen att man kan bestämma själv hur man vill leva. Det är supergött att ha min man men jag vet att jag klarar mig själv.
Att Maja har en fot kvar på Retuna beror på uppdraget som kursledare på Eskilstuna folkhögskola. Inför utmaningen tillämpades resonemang á la Pippi.
– Jag blev inkastad och tänkte 'det har jag inte gjort förut men det är klart att jag kan'. Jag vågar tro på mig själv även om jag har jättemycket prestationsångest.
Ena armen är tatuerad med kvinnosymbolen. Den andra domineras av en viss nioåring. Förutom Pippi i egen hög person har hon en fri tolkning av pappans sjörövarskepp.
– Mest för att ett skepp ska man ju ha på armen.
På Axelinas bar skyltdockorna stundtals en Pippi-peruk.
– Det handlade om att manifestera feministgrejen utan att skrika. Pippi är en slags feministisk förebild. Hon är en stark tjej som inte bryr sig om att bli bedömd. Det är skönt att hon inte är en verklig, komplex person för det finns så mycket man kan fylla i själv. I alla fall som vuxen, säger hon och betonar vikten av systerskap.
– Kärnan i butiken var en feministisk samhörighet.
Den före detta butiksägaren syftar på gemenskapen med Mari Brokvist och Erika Brokvist på Red recycle design samt Anna Björkman på Studio Skata som hakade på mot slutet.
– Jag är sugen på en ny plats för skapande, fast i större grupp.
Inom återbruk av något slag?
– Allt annat är orimligt.
Hur yttrar sig ditt sakletande just nu?
– Jag behövde en blomhylla häromdagen och hittade bitar av en gammal utemöbel. Dem sågar vi till och skruvar ihop. Och så ska jag lära mig svetsa så jag kan leta rolig metall bakom bondens lada. Det får man säkert ta om man frågar.
När det blir dags för fotografering sticker hon in huvudet i den gamla butikslokalen som nästintill ekar tom. I hörnet står en kista med hög Pippi-faktor.
– Den sista kappsäcken gav jag bort till mitt brorsbarn i julklapp.
Du har alltså haft en kappsäck?
– Har inte alla det? Fast guldpengarna börjar ta slut. När man har butik får man in mycket mynt. En period hade jag alla i kappsäcken.
Herr Nilsson, funnen i Angelinas barnbutik, har lite svårt att sitta still på axeln. Maja har samma problem när hon går ner i spagat men trivs nedkrupen i kistan. Där kommer hennes namn på Instagram på tal – Maja Axelina Viktualia Rullgardina Krusmynta Andersdotter Långstrump.
– Alla borde vara lite mer som Pippi, strunta i vad andra tycker och tänka på vad som gör en själv glad.