Anna-Lena Almqvist är lektor i socialt arbete på Mälardalens högskola. Hon har tillsammans med Lars Dahlgren, professor emeritus vid Umeå universitet, skrivit ett kapitel om pappors uttag av föräldraledighet i boken "Women, Men and Children i Families: Private Troubles and Public Issues."
Kapitlet bygger på en forskningsstudie som baseras på intervjuer genomförda 2008 med 32 föräldrapar och 20 nyckelpersoner som exempelvis barnmorskor och personalhandläggare på företag, genomförda tillsammans med även professor Anette Sandberg vid Mälardalens högskola. I samtliga par var fadern förstagångsförälder och barnet två-tre år.
– Vi valde att intervjua män och kvinnor som tjänade ungefär lika mycket. Vi ville se vad som är avgörande för hur man delar upp föräldraledigheten om inte inkomsten har betydelse, säger Anna-Lena Almqvist.
Den svenska föräldraförsäkringen är en av de mest generösa i världen, särskilt när det gäller att stödja fäders föräldraledighet.
– 1974 fick vi delad föräldrapenning och för att stärka incitamenten för män att vara föräldralediga införde regeringen 1995 och 2002 två icke överförbara månader, de så kallade pappamånaderna.
– Det är ungefär 25 procent av föräldrapenningdagarna som tas ut av män så det går sakta framåt.
Studien visade dock att det fortfarande är mödrarna som har sista ordet när det gäller uppdelningen av föräldraledigheten.
– Vi trodde väl inte att kvinnornas tolkningsföreträde skulle vara så starkt, säger Anna-Lena Almqvist och fortsätter:
– Det var även förvånande att unga par har så traditionella värderingar trots att vi har en stark diskurs om jämställdhet i Sverige.
Ingen av papporna i studien hade argumenterat starkt för att vara föräldralediga eller tagit ut dagar mer eller mindre mot kvinnans vilja och därmed skapat en konflikt.
– Även bland de män som var föräldralediga under en längre period var det ingen som hade stridit för det, utan det hade varit med support från mamman och i de flesta fall även från arbetsgivaren.
En stark tendens bland fäderna som hade stannat hemma en längre period var att mödrarna värderade arbete och studier högt. Männen i studien ifrågasatte inte kvinnornas tolkningsföreträde, utan understödde det snarare.
– Det handlar också om att männen låter kvinnorna ha tolkningsföreträde, det vill säga de män som säger att det är naturligt och viktigt att kvinnor och barn skapar ett starkt band tidigt.
Resultatet av studien visade även att bristande nätverk var en viktig orsak till att fäder inte tog ut föräldrapenning. Det handlade bland annat om mäns brist på föräldralediga vänner som de kunde umgås med.
– Det var även män vilka hade varit hemma länge som menade att det hade blivit ensamt. De hade försökt få med sig andra, exempelvis till simhallen med barnen, men det hade inte blivit så mycket, säger Anna-Lena Almqvist.
Det handlade också om männens tveksamhet att vara borta från sina arbetskamrater.
– De var sårbarare i mindre hantverksföretag, säger Anna-Lena Almqvist.
Även om arbetsgivaren var positiv kunde fäderna känna en stark lojalitet mot sina kollegor, något som hindrade dem från att ta ut föräldraledighet.
– Det var vanligare att män som arbetade inom offentlig sektor hade större föräldrapenningsuttag än män i privat sektor, vilket även andra studier visar.
– Kvinnornas situation tycks vara annorlunda. De refererar till fler vänner privat och tycker inte att det är ett lika stort problem att vara borta från arbetslaget.
– Det var få par som inte ville anse sig vara jämställda, men när man pratade med dem om hur de verkligen levde så var det ju inte alltid speciellt jämställt utifrån vad man faktiskt gjorde hemma.
– Det handlar också om tillit. En mamma menade att hon hade börjat släppa på om det nu blev lite olika strumpor när pappan klädde barnet. Att kvinnorna måste våga överlåta ansvar och tro att det kan fungera även om man inte gör det på sitt sätt. Men männen måste också ta för sig mer, både hemma och på arbetsplatsen.