Anna Bogren, arbetsledare process och teknik på VA produktion på Eskilstuna Strängnäs Energi och miljö, ESEM.
En tredjedel av världens befolkning saknar tillgång till toalett och sanitetsmöjligheter. I Eskilstuna har vi inte detta problem, här har vi problem med att boende i staden spolar ner fel saker i sina toaletter. Under senaste året har det dykt upp en produkt som fastnar i kommunens ledningsnät och reningsverk.
– En sak som vi har fått mycket stort problem med är den nya typen av våtservetter som allt fler spolar ner, säger Anna Bogren, arbetsledare process och teknik på VA produktion på Eskilstuna Strängnäs Energi och miljö, ESEM.
Hon förklarar att de är väldigt sega och trasslar i hop sig till en klump, i värsta fall kan de orsaka stopp i pumparna som ger utryckning för ESEM:s personal.
– Det jag har hört från den yngre generationen är att man använder våtservetter i stället för toalettpapper. De våtservetter som inte fastnar i pumparna går vidare och fastnar i vårt reningsverk.
Anna Bogren berättar att det specifikt är våtservetterna man vanligtvis torkar bebisar med.
Våtservetter har Eskilstunabor börjat att spola ner allt mer.
– De används mer och mer och spolas ner i toaletten. Det är förmodligen inte de som har bebisar som gör detta, då brukar man i regel linda in dessa servetter i blöjpaketet man bytt som sen kastas i papperskorgen.
En annan sak som varit ett stort problem i flera år är hår.
– När man rensar golvbrunnen, eller tar bort hår från en borste, ska man inte spola ner det. Det ska kastas i soptunnan. Hårtussar passerar genom våra galler och blir stora kebabliknande grejer i våra omrörare, de bildar egna trasor i processen. Vi uppmanar att sluta kasta hårtussar i toaletten.
Eskilstunabor spolar ofta ner hår i toalettstolen.
De är inte bara saker som fastnar i systemet som är problem, flytande vätskor ska man också undvika att hälla ut.
– Inget annat än vanliga hushållskemikalier, som diskmedel och toalettrengöringsmedel kan hällas ut. Lösningsmedel eller färgrester ska man absolut inte spola ner. Färger kan innehålla ämnen som vi inte vill ha in i våra system.
Hon förklarar att folk har hört av sig om just flytande vätskor
– Mjölk kan man absolut hälla ut, men det häller man oftast i vasken i köket. Däremot är flytande fett ett stort problem, det orsakar stopp och där har vi märkt en ökning.
Ormar återfinns i Eskilstuna Energi och miljös reningsverk.
Anna Bogren berättar att hon har spekulerat om detta med kollegor i branschen.
– Det är mer inglasade saker i olja i dag än tidigare, skvätten som blir kvar häller nog många ut. Samla ihop resterna i en pet-flaska i stället och släng den i gröna påsen, eller i matavfall om man inte har färgsortering, så gör vi slurry av det.
Slurry är matrester och vatten blandat som sedan rötas och blir till biogas.
Något annat som allt mer dykt upp i reningsverket är PFAS, ett samlingsnamn för en komplex ämnesgrupp på mer än 10 000 identifierade ämnen.
– Det är ämnen som finns överallt nu för tiden. Det är inget som går att rena bort, det finns i bland annat kläder men framför allt i damm.
Den 19 november varje år är det Världstoalettdagen, en officiell FN-dag.
Hon menar att om man dammsuger är det inga problem.
– Men om man våttorkar dammiga golv är det vanligt att man spolar av grejerna som fastnar och det kommer med i avloppet. Vi märker att det är ett växande problem hos oss. Det är bra om man tar bort dammtussar innan så de inte hamnar i vattnet.
Anna Bogren berättar att de har upptäckt ett annat stort problem på en specifik plats i kommunen.
– Det här är väldigt lokalt, det gäller ett reningsverk i Alberga. Där får vi väldigt ofta in golvmoppar som sätter helt stopp i pumparna. Vi får åka dit även på nätter för att ta bort dem.
Golvmoppar dyker då och då upp i ett reningsverk i Alberga.
Hon förklarar att det handlar om hela moppar.
– Jag förstår inte hur man lyckas spola ner dem. Det är inte ett så vanligt förekommande någon annanstans i kommunen, men just i Alberga händer det ofta. Det är inga engångsgrejer, det är sådana där stora med tussar som man tvättar och sätter på och använder om och om igen. Det här är ett mysterium för oss.
Råttor återfinns i kommunens reningsverk.
Dyker några djur upp i reningsverken?
– Det händer att någon större variant av orm påträffas i våra galler, inga exotiska dock. Och råttor, men de bor i systemen så det är inget som gemene man kan göra något åt.
Det finns ändå något positivt att lyfta när det handlar om fel saker som slängs i toalettstolarna.
– Den totala mängden rens, alltså det vi tar bort från galler som tvättas och körs till förbränning, ökar inte. Även om vi blir fler i kommunen så ökar inte mängden, det verkar som att folk blir lite bättre på totalen, alltså att toalettstolen inte är en soptunna.