Den första glädjechocken har lagt sig och ersatts av lättnad. För tre veckor sedan fick Maryam Akbari beskedet att hon beviljats permanent uppehållstillstånd.
– Jag fick mejlet från min advokat och var tvungen att läsa det flera gånger. Skämtar hon med mig? funderade jag. Sedan förstod jag att hon inte skulle göra något sådant. Då hoppade jag upp och ner och skrek av glädje.
Maryam önskade att tidningen skulle avvakta med att berätta om nyheten. Först ville hon se pappret från Migrationsverket svart på vitt. Hon vill ha beskedet i handen.
– I åtta månader har jag väntat. Jag har inte kunnat sova på nätterna. Jag har haft mardrömmar och ständigt oroat mig. Nu vet jag att jag får stanna, det är en sådan oerhörd lättnad.
Maryam har bott på asylboendet i Hållsta i åtta månader. Hon kom till Sverige i slutet av december på en inbjudan av statliga Svenska institutet för att delta i en kurs i journalistik.
Det blev dock ingen återresa. Maryam bedömde att hon inte kunde återvända till Kabul, där hon levt under hot efter att hon skrivit ett granskande reportage om en radikal islamisk organisation. I stället sökte hon asyl i Sverige.
– Jag var i fara och kunde inte skriva, berättade hon i ett reportage som Eskilstuna-Kuriren publicerade den 3 juli.
Nu börjar ett nytt kapitel i Maryams liv. Hon söker jobb och boende i Eskilstuna.
– Först när jag har boendet ordnat kan jag börja läsa svenska för invandrare (SFI). Mitt mål är att studera och lära mig svenska så snabbt som möjligt. Därefter vill jag studera på universitetet och ta en mastersexamen.
Under sina sex yrkesverksamma år intervjuade Maryam afghanska kvinnor om deras vardag, både kvinnor på gatan och kvinnor i ledande ställning. Hon skriver fortfarande dagligen på sin laptop.
– Efter reportaget om mig blev jag kontaktad av en kvinna Eskilstuna. Hon invandrade till Sverige för drygt 30 år sedan och kände igen sig i min historia. Vi träffades och hon överräckte en anteckningsbok. Hon sa: "fortsätt skriv om allt som händer dig, fyll den här". Det betydde så mycket för mig. Hon ringer ibland och frågar hur skrivandet går.
Maryam planerar att skriva en roman om kvinnors situation i Afghanistan. Hon är förvissad om att fortsätta jobba för kvinnors rättigheter i sitt hemland.
– Om det blir genom journalistiken eller genom en organisation, eller kanske både och – det får vi se. En dröm skulle vara att starta ett kvinnouniversitet i Kabul. Tänk så häftigt.