Under en promenad med hunden fick Mathilda Hellström, 46, syn på en sköldpadda i det låga vattnet framför Tunafors fabriker.
– Den satt på en sten och höll koll precis nedanför gångbryggan. Jag var lite orolig att sjöfåglarna skulle behandla honom illa, men de lät honom vara, säger hon.
Mathilda tog ett par bilder och lade upp i Facebookgruppen "Du vet vad som händer i Eskilstuna" där diskussionen inom kort gick varm. Vissa tyckte synd om sköldpaddan, andra påpekade att det är en invasiv art. Ytterligare några spekulerade i om det kunde röra sig om samma lilla krabat som siktats redan förra året.
– Fångas den tar jag gärna hand om den, säger Mathilda Hellström.
Men någon adoption är det inte tal om, förklarar P-A Åhlén, projektledare för invasiva arter på Svenska jägareförbundet.
– De här sköldpaddorna är svartlistade av EU. De orsakar vansinnigt mycket skada på den biologiska mångfalden där de förökar sig, säger han.
Jägareförbundet arbetar sedan förra sommaren, på uppdrag av Naturvårdsverket, med att utrota de invasiva sköldpaddorna. Det tycks ännu inte som att de förökat sig i Sverige, men enligt P-A Åhlén utgör de en tickande bomb.
– Om man tror på klimatförändringarna, vilket jag gör, är det väldigt smart att röja undan dem. Blir det varmt nog så kommer de föröka sig och när de väl börjar så blir de extremt många. Vi var i Spanien för att lära oss teknik. Där drog de upp 40 000 ur fyra vattendrag, och det var lika många kvar. De tar över hela ekosystem och äter upp precis allt.
Hur hamnar de i vattendragen?
– Det klassiska exemplet är att man köper en stor som en femkrona i en zoo-butik. Den är otroligt vacker, en juvel för hemmet och barnen älskar den. Sex år senare är den stor som en tallrik och barnen är utflugna. Vattensköldpaddor är ett av få djur som skiter mer än de äter, och de lever i 30–60 år.
– Eftersom de är svartlistade har du två val – att avliva eller släppa ut den. Och att ta kål på en gammal familjemedlem kan ju ta emot.
Sköldpaddorna klarar sig väl i svenska vatten och övervintrar genom att gräva ner sig i botten, där de kan ligga utan att andas i 3–4 månader och tar upp syre genom att släppa in vatten i rumpan.
P-A Åhlén konstaterar att man är beroende av allmänhetens tips och iakttagelser för att bedriva jakten på invasiva arter. Efter att ha fångats in artbestäms och avlivas djuren.