För Nikolina Hiltula och Johanna Gelevski känns det som att skolan inte ger dem något annat alternativ än att bryta mot de allmänna råden.
De 100 förskollärarstudenterna som läser sin andra termin på Mälardalens högskola har inte varit på sina verksamhetsförlagda utbildningsplatser på två månader. Veckan innan jul måste de ändå besöka förskolorna för att intervjua två barn, men studenterna menar att det inte går att göra på ett smittskyddssäkert sätt.
– Barnen på min avdelning är högst tre år – man kan inte räkna med att de ska hålla avstånd. Det är ogenomförbart, även om det sker utomhus. Dessutom måste många åka kollektivt för att kunna ta sig till förskolorna. Det är en risk för oss, men också för barnen, personalen och personer i deras närhet, säger studenten Johanna Gelevski.
Hon och kurskamraterna Wilma Gustavsson, Nikolina Hiltula och Jenny Gruvell är några av de 34 studenter som har skrivit på en namninsamling där de vädjar om ett smittskyddssäkert alternativ. Studentgruppen har framfört att en möjlighet vore att genomföra intervjuerna över Zoom, eller med barn som ändå finns i deras närhet.
– Vi har fått både hånflin och avfärdande kommentarer om hur omöjligt det är att lösa på annat sätt. De säger att förutsättningarna måste vara likvärdiga för alla, säger Johanna Gelevski.
Kursen är en så kallad spärrkurs; att genomföra uppgiften är ett krav för att få fortsätta på förskolelärarutbildningen efter årsskiftet. Nikolina Hiltula, som är mamma till två treårigar som tillhör en riskgrupp, berättar att det studieuppehåll hon tvingas ta om hon vägrar genomföra uppgiften inte är ett gångbart alternativ.
– För oss som har CSN raserar det hela vår ekonomi. Men jag är orolig – jag är ensamstående och vet inte vem som ska ta hand om mina tvillingar om jag blir sjuk.
Jenny Gruvell, som väntar sitt andra barn, konstaterar:
– Vi har att välja mellan att få underkänt eller att riskera att smittas eller smitta.
Daniela Novakovic Escobar, som läser programmet på distans, tillhör själv en riskgrupp och tog initiativet till namninsamlingen. Protestlistan skickades till flera ansvariga, däribland MDH:s rektor Paul Pettersson. Han har inte svarat, men ett antal svar har mottagits.
– Jag och flera uppskattar inte svaren. De känns nonchalanta, speciellt från studentombudsmannen och kåren som ska vara på vår sida. Vi har fått liknande svar från alla parter – de säger att de förstår vår oro men hänvisar till beslut och stadgar, säger Daniela Novakovic Escobar.
– I fredags när vi satt och var upprörda och det kom rubrik efter rubrik om att MDH ska bli universitet... Det var som tändvätska på irritationen som redan fanns, berättar Wilma Gustavsson.
David Carlsson, som är avdelningschef för Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, är en av de som svarat på studenternas mejl. Han menar att man har försökt visa förståelse för studenternas oro, men hänvisar till att högskolan måste säkerhetsställa kvalitet och rättssäkerhet i undervisningen.
David Carlsson har dock inget svar på varför studenternas akademiska kompetens anses vara beroende av det enstaka fältbesöket, eller varför studenternas förslag på alternativ avfärdats av lärarna.
– Det är svårt för mig att gå in i innehållet. Det är nog klokt om en kursansvarig får uttala sig om det.
MDH meddelar dock att de kursansvariga inte vill uttala sig i Eskilstuna-Kuriren.