Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom Svenskt Näringsliv.
Svenskt Näringsliv har analyserat hur många Eskilstunabor i arbetsför ålder, exklusive studenter, som inte klarar av att försörja sig själva genom eget arbete. Gränsen för att inte kunna försörja sig går enligt det mått som Svenskt Näringsliv har använt vid en löneinkomst på cirka 13 000 kronor i månaden efter skatt.
År 2021 var 14 897 personer i arbetsför ålder inte självförsörjande i Eskilstuna. Det motsvarar 28,5 procent av befolkningen i arbetsför ålder. I riket är motsvarande andel 23 procent.
Av de som inte var sjävförsörjande hade 57,7 procent inte heller varit självförsörjande något år under de föregående sex åren. I riket är motsvarande andel 53 procent.
– Kommunen har ansvar för att jobba med aktiviteter för de här grupperna. Att man hela tiden ser till att det är en arbetslinje som gäller, att man får de här i aktivitet och inte blir passiviserade och sitter hemma och bara går på bidrag. Det är det som ofta är förödande, säger Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv.
Han menar även att det är viktigt för kommunen att hela tiden jobba med företagsklimatet så att företagen vill anställa.
Andelen utrikes födda som inte var självförsörjande 2021 var mer än dubbelt så hög som bland inrikes födda. När det gäller andelen som inte varit självförsörjande sedan 2016 är det utrikes födda kvinnor som ligger högt med en andel på 69,3 procent jämfört med snittet på 57,7 procent.
– Det här är konsekvenserna av en misslyckad integrationspolitik där man inte har lyckats få in folk i arbete efter att de har kommit till Sverige i väldigt hög utsträckning, säger Sven-Olov Daunfeldt.
Analysen visar att 28,5 procent av Eskilstunas befolkning i arbetsför ålder inte är självförsörjande.
Svenskt Näringsliv menar att det är ett samhällsproblem att en stor andel av befolkningen som är i arbetsför ålder fastnar i olika ersättningssystem. Svenskt Näringsliv anser att reformer som kan bidra till att fler försörjer sig skulle vara bra för både de enskilda individerna och för samhället i stort.
– Det handlar om att sänka bidrag kombinerat med sänkta skatter för de med låga inkomster. Det ska alltid löna sig att ta ett arbete istället för att gå på bidrag. Man måste också sänka arbetskraftskostnaderna när företag vill anställda långtidsarbetslösa och nyanlända, säger Sven-Olov Daunfeldt.
– Det är viktigt att de etableringsjobb som vi och parterna har föreslagit kommer på plats.
Eskilstuna har en högre andel som inte är självförsörjande än riket.
Svenskt Näringsliv lyfter i rapporten Reformer för fler i arbete behovet av strukturreformer som ökar drivkrafterna att ta ett arbete och förbättrar matchningen mellan arbetssökande och lediga jobb.
– Satsa på yrkesutbildningar som efterfrågas av näringslivet, säger Sven-Olov Daunfeldt.
– Jag skulle vilja säga att politikerna lyssnar på oss. I Tidöavtalet har man faktiskt skrivningar om att man vill öka drivkrafterna för att arbeta. Man ska sänka arbetskraftskostnaderna för långtidsarbetslösa. Problemet är väl att det är lite fluffigt skrivet. Om man tittar på andra punkter som kriminalitet och brottslighet är man mycket mer specificerad i Tidöavtalet.