I växthuset på Moas uteplats växer mycket örter, och några grönsaker. Men det är svårt att få en trädgård att gro om man är på jobbet större delen av dygnet.
Det tjugoförsta flyttlasset i Moa Östermans liv gick från Stockholm till Skiftinge i Eskilstuna. Där sitter hon nu, med två katter i soffan och en syster i hängmattan på den lilla uteplatsen.
– Att flytta hit, det var aldrig någon tvivel. Det var verkligen bara att köra. Det var en av de spontanare grejerna jag har gjort i mitt liv, men jag är ju sådan. Ibland får jag nästan hejda mig själv, säger hon och skrattar.
Det var pandemin som tog ifrån henne jobbet på Brasserie Luzette och ettan i Skogås strax utanför Stockholm. Men Moa tog klivet ut i det okända utan att tveka, och landade i Näshulta.
Som köksmästare på Magdakullan är hon strukturerad och effektiv. Lyxkrogen i Stockholm har gett henne erfarenheten av ett kök som går som på räls, där alla problem har en färdigskräddad lösning. På Magdakullan får hon ta saker mer som de kommer, men hon har också mer kreativ kontroll.
– Det var en sjuk omställning, men jag stormtrivs, säger hon.
Beslutet att flytta gick snabbt, men lyckligtvis gick det nästan lika snabbt att göra sig hemmastadd. Kompisarna kom av sig själva, och bostadsrätten i Skiftinge har passat henne fint.
– Jag hade ju verkligen inte läst på om staden eller området eller någonting, så när jag fick reda på att det skulle vara så himla stökigt här var det ingenting jag var beredd på. Men jag måste säga att det är jättelugnt. Det är riktigt bra grannskap på vår gård. Sedan var det ju en skjutning utanför mitt fönster förra vintern. Men egentligen spelar det ingen roll vart man är. Det sköts en gång utanför mitt fönster i Skogås också.
Det enda med lägenheten i Skiftinge som förvånar är att köket är en aning tomt, för en kock. Men enligt Moa Österman är det inte alltid man känner för att ställa sig framför spisen när man just har klarat av en arbetsvecka på 70 timmar. Hemma lagar hon mat i perioder. Ibland blir det köttbullar och makaroner i en vecka, och ibland får hon lust att dra fram slow cookern och göra gryta i ett dygn.
– Jag brukar passa på när folk kommer över, för det är ju mycket roligare att laga mat till andra än bara till sig själv. Då kan jag spexa till det med något fint. Som min bouillabaisse, kanske. Den är fantastiskt bra. Vi hade den på Magdakullan ett tag och folk blev helt lyriska. Det är min paradrätt, kan man säga.
Moas katt Katten sitter och kikar ut genom dörren.
Moa Östermans bästa råd för hemmakocken är att inte glömma bort att bra råvaror gör skillnad. Hon tipsar om att det finns mycket gårdsbutiker i Eskilstunatrakten som producerar eget kött, egna ägg eller grönsaker.
Annars går hennes teknik i köket helt i linje med hennes övriga livsfilosofi.
– Jag jobbar inte riktigt med recept. Jag kör bara. Våga mer, våga testa grejer och se om de funkar!
Det är inte ovanligt att en arbetsvecka för Moa Österman på Magdakullan blir upp till 70 timmar. "Det känns när man jobbar såhär mycket. Men jag är van. Jag har ju hållit på såhär sedan studenten," säger Moa.
Katterna Kompis och Katten spatserar mellan matskålen i köket och den soliga uteplatsen. Kaffekokaren står på, och grannbarnen cyklar förbi utanför. Även om Moa Österman saknar systrarna i Stockholm känner hon inget sug att flytta tillbaka.
– I Stockholm är det en annan sorts stress, och den kan jag sakna. Det är alltid något att göra, hundra saker som händer. Det passar mig väldigt bra. Men jag är mer till ro i mig själv här. När jag flyttade tänkte jag verkligen att jag kommer ångra mig, men det har jag inte gjort en enda gång. Det var bara att köra. Och jag är ju sådan med allt.