Ett träningspass och samtidigt ett slag mot nedskräpningen.
Lotta Collander, Erica Engström, Tanja Norbäck och Sara Wenngren samlades i Skogstorp tidigare i veckan för en tur på ån med sina SUP:ar, stå-upp-paddling. Men också för att städa upp efter de som inte får med sig skräpet hem efter fisketuren eller utflykten.
Allra först hörde de av sig till Håll Sverige rent, som just i år förvandlar kusträddardagen till en kust- och strandräddarmånad, och som skickade ut lite material för att underlätta skräpinsamlingen.
– Det blev tre kassar med skräp, ett par plankor med spik i och en trasig elkabel, summerar Lotta Collander, som börjat med stå-upp-paddling och som fick med sig sina vänner på turen kring Rosenforsdammen i Skogstorp.
– Vi brukar försöka hitta på lite olika saker när vi träffas, vi spelar gin rummy, eller kör padel eller som nu sticker ut på brädor på en paddeltur och försöker städa upp lite grand.
Om planerna går i lås så följs städningen ovanför vattenytan upp av en omgång städning under den. Lotta har sysslat en del med sportdykning och ska undersöka möjligheterna med att få hjälp av det ideella projektet Rena botten för att kolla åns skick under ytan.
En som är nöjd med både respons och aktiviteter runt om i landet är Johanna Ragnartz, högsta chef på Håll Sverige rent.
– De båda första åren hade vi en stor samling under den första lördagen i maj. I år kan vi ju inte göra så.
Raskt bestämdes att hela månaden maj är en tänkbar period för kuststädning.
– Det största intresset i antalet anmälda kusträddare sett finns i Stockholm och Göteborg, men de flesta städer någon anknytning till vatten.
Lika viktigt som att plantera viljan att städa är att skapa en sorts ambassadör av alla städarna.
– Vi hoppas på en normförändring som på sikt gör oss arbetslösa här på Håll Sverige rent.
Allt handlar inte om att få fatt i så mycket plast som möjligt, men plaststädningen är prioriterad.
– Det gäller att fånga upp plasten som förr eller senare alltid blåser ut i vattendragen. Väl där sjunker det och blir liggande på botten.
– Det sägs att det bara är cirka 15 procent av all plast vi har i naturen som är synligt. Det kanske bara är 10 procent. Resten finns på havets eller sjöns botten.
Men här krävs insatser från en sorts en avancerade städpatruller, eller kanske rättare sagt ingenjörer som kan sjösätta städfokuserade robotar