Det syns inte på de svartvita bilderna. Men det växte gott om liljekonvaljer i Hedlandets dikeskanter i maj 1986. Det var därför makarna Bafreen och Ibrahim Fatah hittades så snabbt efter att de mördats.
Det var ett äldre par som larmade polisen. De var ute för att plocka blommor när de fick se två människokroppar som låg bredvid varandra i gräset.
Att det rörde sig om två mordoffer rådde det aldrig någon tvekan om.
Bafreens och Ibrahims händer var bundna med bogserlinor. Båda hade strypts och rättsläkaren skulle sedermera konstatera att någon försökt dränka Bafreen innan hon dog.
Båda kropparna var blåslagna. De hade skållats med kokhett vatten och torterats med glödande cigaretter. De var barfota och delvis avklädda. Ibrahim hade lägenhetsnyckeln till deras lägenhet i Årby i sin byxficka.
Det var så polisen identifierade dem som Bafreen och Ibrahim Fatah. Bafreen hade både långbyxor och blus på sig. På blusen hade någon fäst en hårlock med hårstrån som inte var hennes egna.
Så inleddes polisutredningen om det som kallats Sveriges första hedersmord - Hedlandsmordet från 1986.
– Det är det ingen tvekan om, att detta nog är det första hedersmordet vi hade i Sverige, säger före detta mordutredaren Bosse Åström som tillsammans med FBI-utredaren Mark Safarik nu tar upp Hedlandsmordet i TV4-serien Svenska fall för FBI.
Hårlocken som satt knuten i Bafreens blus är ett av spåren som förstärker den bilden. Den uppgiften har inte offentliggjorts utanför polisutredningen tidigare.
– De experter på hedersförtryck som man har talat med säger att detta är en mycket tydlig signal. Den betyder: Nu är familjens heder återupprättad igen, säger Bosse Åström.
När mordet utreddes på 80-talet var hedersmord ett okänt begrepp i Sverige. I pressen diskuterades mer konspirativa förklaringar som att Bafreen och Ibrahim skulle ha mördats av irakiska säkerhetstjänsten eller av PKK.
Begravningen blev något av en politisk procession med representanter från flera politiska partier och olika kurdiska föreningar. Framför kistorna bars en banderoll med budskapet: "Stoppa terrorn mot det kurdiska folket."
Men spåren i polisutredningen har hela tiden pekat mot en gärningsman som är närstående till Bafreens familj, säger Bosse Åström:
– Hon kom från en ganska välbärgad kurdisk familj. Ibrahim var i jämförelse nästan att betrakta som en paria inom den kurdiska diasporan i Sverige. En föräldralös utan ställning. Familjen hade redan utsett en annan make åt henne när hon träffade Ibrahim, och den personen fanns i Sverige när hon mördades.
Det är i ljuset av de uppgifterna som hårlocken på Bafreens blus blir förståelig, menar Bosse Åström. Alla pusselbitar som behövs för att se hedersmotivet finns redan i utredningen.
Paret hade träffats på en Amu-kurs i svenska för invandrare i Eskilstuna. Tycke uppstod och de gifte sig bara ett halvår innan de hittades torterade till döds i naturreservatet.
Fyndplatsen var inte identisk med mordplatsen och alla spår från parets sista timmar pekar mot den egna släkten, säger Bosse Åström:
– Tisdagen den 28 maj hade Ibrahim och Bafreen ätit lunch tillsammans på Amu-centret. De hade med sig mat i sina lunchboxar och därför vet man att de varit hemma efteråt. Deras lunchboxar stod på diskbänken i lägenheten när polisen kom dit.
Klockan 14.33 hade paret tagit bussen hem från skolan till sin lägenhet i Årby. En granne såg dem i hissen vid 15-tiden och klockan 15.20 såg ett annat vittne hur de gick ut igen. De korsade då Västergatan vid Idunplan.
Det är sista gången de ses i livet av någon utomstående och de går då i rak riktning mot Bafreens släktingar som bor några kvarter i samma riktning, säger Bosse Åström:
– Enligt rättsläkaren har de dött kring klockan 15.30. Det utesluter nästan alla andra förklaringar än att det skedde inom familjen, säger Bosse Åström.
Vad paret skulle göra hemma hos Bafreens släktingar är okänt. Ibrahim hade stämt möte med en bekant på biblioteket senare samma kväll, men dök aldrig upp.
Enligt Bosse Åström kan kropparna inte ha flyttats ut till fyndplatsen i Hedlandet förrän tidigast vid 21.30-tiden på tisdagen. Sannolikt dumpades de där efter midnatt. De hade alltså bara legat därute över natten när de hittades av blomplockarna.
– Vi hoppas att man ska kunna ta ett omtag med den här utredningen efter programmet. Gör man en tydlig tidslinje ser man att det inte finns särskilt stort utrymme för andra förklaringar än ett hedersmotiv, säger Bosse Åström.
Han och kollegan Mark Safarik anser att utredningen redan innehåller tillräckliga bevis för att väcka åtal mot några av Bafreens släktingar för det 30 år gamla mordet.
– Jag måste faktiskt ge en eloge åt polisen i Eskilstuna. Den här utredningen är oerhört väl genomförd. Det går att sy ihop säcken, säger Bosse Åström i programmet.
Tanken att Hedlandsmordet hade ett hedersmotiv är inte ny. Den har funnits i polisutredningen från början och genom åren har flera av Bafreens släktingar suttit frihetsberövade, misstänkta för inblandning i mordet. Hårtussens symbolvärde har varit känt länge av de poliser som arbetat med Hedlandsmordet lokalt, berättar pensionerade polisen Bo Lagerkvist från Eskilstuna.
– Vi misstänkte tidigt att den kunde ha symbolisk betydelse och skickade en fråga om den till flera universitet i Mellanöstern. Vi fick samma svar från samtliga: 'Ja!' Det är en mycket välkänd symbol för att hedern återupprättats. Man använder antingen hår från offret självt eller från en nära anhörig, säger Bo Lagerkvist.
I Basfreens fall kom håret på blusen från en mycket nära släkting. Släktingen ifråga gick bort i våras. Andra släktingar som förekommit i utredningen har flyttat och bildat egna familjer.
Utredningen låg hos internationella åklagarkammaren sist den öppnades. I dag ligger den på avdelningen för grova brott hos Eskilstunapolisen.
– De som satt häktade sist bor inte kvar i Sverige. Det kan finnas släktingar eller andra som vill prata efter att ha sett programmet, men förra gången vi drog detta sa åklagaren att materialet håller för åtal men inte för fällande dom och då avskrivs det, säger Lars Franzell som är chef för grova brottsenheten.
Uppgifterna i tv-programmet har nyligen lett till ett flera timmar långt möte mellan åklagarkammaren i Eskilstuna och polisen. Det berättar vice chefsåklagare Henrik Olin, som också fått se en sammanställning av innehållet i programmet i förväg.
– Det jag spontant tycker känns intressantast är uppgiften om det här håret som ska ha funnits på kvinnans kläder. Men jag kan inte se att den uppgiften ensamt ska räcka för att återuppta utredningen. Särskilt inte som det inte går att höra kvinnan vars hår det var, säger Henrik Olin.
De släktingar till Bafreen som indirekt pekas ut av TV4 har erbjudits en möjlighet att kommentera uppgifterna i programmet. De har avböjt att medverka.
Fotnot: Svenska fall för FBI sänds torsdag 10 november klockan 21.00 i TV4.