Skillnaderna mellan skolorna är stor. Bäst resultat når eleverna på Skogstorpsskolan och Faktoriet medan elever på Årbyskolan och Stålforsskolan har lägst behörighet.
Behörigheten till gymnasiet har ökat rejält i Eskilstuna – från 78 procent 2019 – till 83 procent i år.
– Vi bibehåller resultatet från förra året. Det var inget vi hade räknat med efter pandemi och flera år av samhällskriser. Och över tid ser vi en ökning som innebär en höjning på nästan hundra elever per år som klarar behörigheten, säger Lisa Edholm, utvecklingschef på Eskilstuna kommun.
Samtidigt sjönk elevernas samlade meritvärden. Och endast 65 procent av eleverna klarade betyg i alla ämnen i våras, vilket är den lägsta siffran sedan 2016. Fokuset de senaste två åren på att klara just behörigheten i kärnämnena kan ha bidragit till att statistiken ser ut som den gör, tror Edholm.
– Vi vet att två år av pandemi kan ha sänkt djupkunskaperna hos vissa elever och den tesen står sig, där vi ser att det har blivit ett minskat resultat inom vissa delar, säger hon.
Skillnaderna mellan de kommunala skolorna i stan är stora. Högst andel behöriga nior finns på Skogstorpsskolan och Faktoriet med över 90 procents behörighet och lägst är den på Stålforsskolan och Årbyskolan på runt 75 procent. Samtidigt har de två sistnämnda skolorna förbättrat sina resultat markant de senaste tre åren. På Stålforsskolan har exempelvis behörigheten höjts från 62 procent 2020 – till 76 procent 2022.
Störst försämringar har skett på Fristadsskolan, där gymnasiebehörigheten sjunkit från 90 till 77 procent på ett år. Det är ännu svårt att veta vad förändringen beror på. En förklaring kan vara att skolan hamnat lite i skymundan när andra skolor prioriterats mer.
– Fristadsskolan är socioekonomiskt utsatt. Samtidigt kommer skolan idag inte upp i siffror för att räknas som ett direkt prioriterat område, med rätt till statsbidrag på samma sätt som Stålforsskolan och Årbyskolan. Samtidigt ser vi stora problem här också, säger Lisa Edholm.
Utvecklingschef Lisa Edholm och Hans Ekström, chef för grundskolan, ser fortsatt stora uppgifter för skolorna framöver.
Även olika elevgrupper presterar olika bra. Tjejer med annat modersmål än svenska stod för procentuellt bäst betyg i våras. Samtidigt fortsätter killar med annat modersmål än svenska att vara den grupp det går allra sämst för. Endast 73 procent klarade gymnasiebehörigheten och svenska som andraspråk är ämnet där flest elever misslyckas, berättar Lisa Edholm.
– Det är i den här gruppen, med pojkar som läser svenska som andraspråk, som vi ser att många inte når behörighet och det är vår största utmaning i Eskilstunas grundskola. Det är en grupp på ungefär 50 elever per år som vi inte lyckas göra behöriga. Och vi har mycket att göra med undervisningskvaliteteten när det gäller just svenska som andraspråk.
Samtidigt som 83 procent av niorna fortsatt klarar behörigheten till gymnasiet har meritvärdet sjunkit från förra året och inte sedan 2016 har så få elever klarat godkänt i alla i alla ämnena.
Bland elever med svenska som modersmål syns ett tydligt tapp för tjejer samtidigt som killar klarar behörigheten allt bättre. Och för första gången på flera år har killarna nu gått om, med 88 procents behörighet, jämfört med 86 procent för tjejerna. En förklaring till detta kan vara betygssystemet som skapat mycket stress och press för tjejer, enligt Lisa Edholm.
– Vi har tittat på enkäten Liv och hälsa ung och sett att flickor är överrepresenterade när det gäller psykisk ohälsa, framförallt när det gäller stress och prestationsångest. Där har vi nu nya läroplanen som gör en riktningsförändring gällande bedömning. Det här tror vi kommer att påverka flickor positivt i framtiden, säger hon.