En konsekvens av nyordningen är att partiföreträdare nu tvingas gå emot förslag de tidigare stöttat. Barn- och utbildningsnämndens nye ordförande Jari Puustinen (M) avslog till exempel en motion från tidigare Allianskollegan Niklas Frykman (FP). En motion han tidigare yrkat bifall till.
Motionen föreslår att kommunen ska införa central rättning av centrala prov, bland annat för att minska lärarnas arbetsbörda. När FP-motionen behandlades i barn- och utbildningsnämnden fick den stöd av M, som fortfarande satt i opposition.
Efter tisdagens kommunstyrelse lät det annorlunda.
– Det är inget fel på förslaget, men vi i majoriteten är överens om att det är höjd skolpeng som måste ha högsta prioritet under den här mandatperioden, sa Jari Puustinen.
Niklas Frykman tycker att Puustinens omsvängning är pikant.
– M och C röstar emot förslag som de tidigare varit för. Det blir intressant när motionen ska debatteras i kommunfullmäktige, lovade han.
Medan Jari Puustinen och Arne Jonsson (C) har flyttat in i majoritetskorridoren och numera håller gemensam presskonferens med Jimmy Jansson (S), har gruppledarna för V och MP gjort en resa i motsatt riktning. Vänsterpartiets gruppledare Maria Chergui försöker finna sig i sin nya roll i opposition, men ser också vissa fördelar i att kunna profilera sitt parti utan att behöva ta hänsyn till övriga majoritetspartier.
– Det är klart att jag kan tycka mera fritt i opposition. Samtidigt ska vi vara ett ansvarsfullt oppositionsparti, lovar hon.
Att det är nya partikonstellationer i Stadshuset märktes även när kommunstyrelsen tog beslutet att lägga ner miljöutskottet och styrgruppen för folkhälsa. Det förra låg MP varmt om hjärtat och den senare har haft en ivrig förespråkare i Vänsterpartiet.
Den nya majoriteten ser bara vinster med förändringen. Jimmy Jansson tycker det är bättre att kommunen förlitar sig på sin grundorganisation, i stället för att splittra upp frågorna på för många utskott och beredningar.
– För då finns det en risk att ärendena faller mellan stolarna, säger han.
Maria Chergui är av annan uppfattning.
– Utan styrgruppen riskerar folkhälsofrågorna att tappa fart, säger hon.