MDH har bedrivit forskningen i samarbete med universitet i Spanien och Italien. Giulia Andrighetto är senior forskare vid Mälardalens högskola.
– Vi vet att sociala normer kan bidra till att lösa akuta samhällsutmaningar, som exempelvis att mildra klimatförändringarna eller att minska smittspridning. Men även om vi vet hur värdefulla de sociala normerna är, vet vi ganska lite om hur dessa sociala normer påverkar och formar samarbete mellan människor på samhällsnivå. Det finns även teorier om hur graden av hot spelar en nyckelroll för hur starka normer i olika samhällskulturer blir. Därför ville vi undersöka hur dessa sociala normer påverkar samarbete i samhället.
Studien visar bland annat att ju större risken för en kollektiv katastrof är, desto större är styrkan i de sociala normerna och i synnerhet straffet för dem som inte följer dem. Men studien visar också att när riskuppfattningen minskar på samhällsnivå, så minskar även efterlevnaden av normerna. Ett aktuellt exempel där resultaten av studien kan användas är just coronapandemin. Eftersom vaccinationerna har genomförts bland en större del av Sveriges och Europas befolkning uppfattar samhället nu risken med just coronasmittan som lägre.
– Det leder till två saker; i grupper där det fanns många som inte följde restriktionerna om att exempelvis hålla avstånd, till exempel bland yngre åldersgrupper, har denna norm nu försvunnit helt. Å andra sidan fortsätter dock vissa grupper av människor att både bära mask, hålla avstånd och vara försiktig med kroppskontakt, även när det inte längre är obligatoriskt att göra det. När det gäller den senare gruppen har en ny vana, en ny norm bildats på grund av tidigare strikta restriktioner kring just detta, säger Giulia Andrighetto.
Själva studien genomfördes som ett socialt experiment bestående av 300 deltagare.