I 14 år har Elenore Ingårda jobbat som polis. I dag är hon gruppchef för IGV, Ingripandeverksamheten, men den 24 augusti byter hon befattning. Då tar hon över rollen som gruppchef för enheten för grova brott hos polisen i Eskilstuna efter Lars Franzell som har gått i pension.
– Det känns spännande att växla över från den yttre verksamheten där jag varit i 14 år på olika funktioner. Det har varit en del utredningsarbete nu också, men på grova brott är det större mer komplexa ärenden och utredningar som tar tid, säger hon.
På ingripandeverksamheten är hon van vid att tillsammans med kolleger åka ut på larm och akuta utryckningar. Nu blir jobbet annorlunda.
– Jag kommer till en arbetsgrupp som tilltalar mig väldigt mycket. En grupp med erfarna kompetenta poliser. Det känns jättebra, säger hon.
Till den enhet dit Elenore Ingårda nu är på väg, slussas de allra grövsta brotten för utredning. Mord, mordförsök, våldtäkter, brott mot barn (sexualbrott), utpressningar och mordbränder, till exempel. Oftast alla de brott där straffskalan är minst två års fängelse.
Eskilstuna har inte varit förskonat från grova brott de senaste åren. Elenore Ingårda ser en markant förändring bara sedan hon började jobba som polis i Eskilstuna.
– Det är bekymmersamt överlag. Ett samhällsproblem. Man skjuter verkligen ihjäl varann nu. Det blir stora komplexa utredningar.
Gängkriminaliteten ser inte heller ut i dag som den gjorde förr, säger hon.
– Man flyttar sig. Det är inte självklart för oss längre vilka som hör var. Tillhörigheten kan växla.
Poliser talar ofta om tystnadskulturen, att många inte vill prata med polisen, av olika skäl. Elenore Ingårda håller med om att det kan vara så och tycker det är svårt. Skälen till folks tystnad kan vara flera, människors bakgrund, vill man lägga sig i, kan man lita på polisen? Är tystnaden befogad eller inte?
– Det är svårt generellt. Men vi är beroende av uppgifter från människor för att kunna lagföra personer som begår grova brott. Annars kommer det ju bara att fortgå. Annars når vi ju aldrig hela vägen, säger Elenore Ingårda.
Grova brottsenheten, där ungefär en tredjedel av utredarna just nu är kvinnor, har som sagt komplicerade utredningar som ofta tar lång tid. Ett exempel är utredningen om den 45-åriga kvinna som åtalades för mord, brott mot griftefriden och grovt bedrägeri. Kvarlevorna efter hennes tidigare sambo, en 50-årig man, hittades i en utbränd bil i Hedlandets naturreservat i december 2018. Kvinnan som var tyst under hela utredningstiden – och under rättegången, frikändes från mordanklagelserna. Eskilstuna tingsrätts dom är överklagad och förhandlingar väntar i hovrätten.
Synpunkter på det fallet?
– Nej jag vill inte uttala mig om det. Jag är inte insatt. Men jag förstod svårigheten, säger Elenore Ingårda.
Är du aldrig orolig som polis? När du är i yttre tjänst till exempel?
– Det är klart att jag har respekt. Det har ju blivit ett mycket tuffare samhälle. Men jag har ju jobbat länge och har många erfarenheter med mig, säger hon.
Det gäller att hela tiden göra taktiska överväganden och dra nytta av den erfarenhet och rutin man har i bagaget.
– Man kan inte åka ut och vara rädd – då kan man inte arbeta, säger Elenore Ingårda.