De kommunala gymnasierna i Eskilstuna är fortsatt under hård ekonomisk press.
– Det är ett riktigt tufft ekonomiskt läge. Vi går back 17,5 miljoner just nu enligt prognosen, mer än vi trodde, säger Muhammed Tahsin (M), ordförande för gymnasienämnden i Eskilstuna.
Det nya bakslaget kommer kort efter att gymnasieskolan bantats med 26 tjänster efter vårens stora skolvarsel i kommunen. Merparten av den övertaligheten kunde lösas genom omplaceringar och pensionsavgångar och en anställd fick sägas upp. Effekten av besparingen kommer dock synas först nästa år då den nya organisationen sjösatts helt.
– Hade vi inte agerat då och fått hjälp av kommunstyrelsen att täcka underskottet från förra året hade vi gått back med det dubbla.
Den nu aktuella summan på 17,5 miljoner kronor motsvarar omkring 20 tjänster.
– Det betyder inte att vi ska varsla 20 tjänster. Men det behöver göras ytterligare åtgärder. Barn- och utbildningsförvaltningen har just nu bollen och arbetar för fullt med ekonomin och ska presentera ett förslag för nämnden på hur situationen ska lösas.
Enligt Muhammed Tahsin beror minuset i kassan bland annat på färre elever i de kommunala gymnasierna under höstterminen än budgeterat. Eftersom varje elev genererar skolpeng blir intäkterna lägre än väntat.
– Vissa program kostar mycket pengar och vi har elevtapp framför allt på de yrkesförberedande utbildningarna som är dyrare att bedriva och ger mer skolpeng per elev än de teoretiska.
Tahsin vill inte föregå förvaltningens pågående arbete vad gäller ekonomin, men säger att både tjänstemän och politiken "drar i alla trådar". Sedan tidigare undersöker förvaltningen exempelvis vilket av husen vid S:t Eskils gymnasium, C- eller B-huset, som kan avvecklas.
– Rent krasst finns det två saker vi kan dra ner på och det är personal och lokaler. Men jag kan inte säga något om vart det bär iväg innan vi fått något förslag.
– Det är ingen rolig situation. Det är jätteansträngande.
Enligt Fredrik Karlsson, skolchef för Eskilstunas kommunala gymnasier, har förvaltningen räknat med ett underskott vid årets slut, men inte att det skulle bli så stort som nuvarande siffror tyder på. I juni var prognosen 11,8 miljoner kronor back vilket nu alltså ökat till 17,5 miljoner.
– Målbilden är att underskottet på våra fyra gymnasier ska ligga så nära nollan som möjligt i december i år, säger han.
Om det blir fler neddragningar är enligt Fredrik Karlsson för tidigt att säga.
– Vi arbetar med att hantera situationen.