â Trygghetslarmen som anvĂ€nds i dag Ă€r kopplade till den fasta telefonin, vilket gör att larmet bara fungerar i hemmet och nĂ„gra meter utanför. De hĂ€r trygghetslarmen innebĂ€r att man bĂ€r med sig en specialbyggd mobiltelefon dĂ€r GPS-funktionen Ă€r det centrala. PĂ„ sĂ„ vis kan man larma var som helst, sĂ€ger Henrik Essunger som Ă€r projektledare för utvecklingsprojektet som företaget Posifon ligger bakom.
Förutom Eskilstuna kommun, Ă€r Ărebro, Ăstersund, VĂ€sterĂ„s, Trelleborg, Uddevalla och Tre stiftelser Göteborg delaktiga i att testa och utveckla larmen.
Henrik Essunger förklarar att det Àr i situationer som nÀr en person behöver ta medicin, eller om nÄgon inte Àr hemma vid tidpunkten för ett hembesök, som GPS-systemet kan vara extra anvÀndbart att anvÀnda för personal inom exempelvis hemtjÀnst.
För nÀrvarande pÄgÄr möten om hur trygghetslarmen kan anvÀndas pÄ bÀsta sÀtt, bÄde ur funktionalitetsperspektiv och sett i ett etiskt sammanhang. Testperioden med larmen inleds under vÄren 2017.
Varför behöver man hÄlla koll pÄ demenssjuka personer utanför hemmet?
â Vi lever lĂ€ngre nu för tiden och dĂ„ Ă€r det vĂ€ldigt viktigt, sĂ„ vĂ€l för individen som för samhĂ€llet, att upprĂ€tthĂ„lla hĂ€lsan sĂ„ vĂ€l som möjligt. Att vara stillasittande i hemmet Ă€r inte bra ur ett hĂ€lsoperspektiv och att bara ha ett trygghetslarm som begrĂ€nsar en till hemmet kan vara kontraproduktivt pĂ„ det sĂ€ttet.