Glappet mellan kvinnor och män har blivit större i Eskilstunas kommunfullmäktige. Under mandatperioden 2006–2010 var fördelningen 39 kvinnor och 40 män, men sedan efter valet 2022 är det 27 kvinnor och 38 män.
Jenny Madestam, docent i statsvetenskap på Södertörns högskola, konstaterar att samma sak har hänt i riksdagen.
– Det finns en ideologisk skillnad när det kommer till hur viktigt det är med en jämn könsfördelning. Partier till vänster har en tendens att bry sig mer medan partier till höger tonar ner det.
Enligt Madestam bidrar könsfördelningen till vilka frågor som diskuteras.
– Hälften av befolkningen är kvinnor. När de är med och fattar beslut påverkar det vilka frågor som tas upp. Det gör också skillnad att se att alla politiker inte ser likadana ut.
I de enskilda partierna är fördelningen blandad. Kristdemokraterna säger till tidningen att kompetens alltid går före kön men att de jobbar för att fler kvinnor ska ta sig an uppdrag. Socialdemokraterna har haft varvade listor sedan reformen "Varannan damernas" infördes 1994. Det innebär att kvinnor ska ha varannan plats för att skapa en rättvis representation. Liberalerna och Centerpartiet håller med om att representation är viktigt. För att få fram bra listor tittar båda partierna även på kompetens, ålder och geografisk fördelning.
– Det är viktigt att vi har både kvinnor och män. De tänker olika och prioriterar olika frågor, säger Maria Dahlin, ordförande för Centerpartiets kretsstyrelse.
Vänsterpartiet har tydliga rutiner för att skapa en jämn fördelning på partiets listor. Det står i deras stadgar.
– Det handlar om att medvetandegöra att det finns strukturer som gör att män ofta har tagit upp utrymme inom politik och andra sammanhang. De är vana vid att ta plats men det betyder inte att de är bäst lämpade för en position. För oss handlar det både om jämställdhet och om att hitta de bästa kandidaterna, säger ordförande Adam Määttä.
Bland partierna med en ojämn fördelning finns Miljöpartiet, Moderaterna och Sverigedemokraterna.
– Att uppdelningen är ojämn beror på personröster då vi alltid har varvade listor och jobbar för en jämn fördelning, säger Birgitta Eriksson, ordförande för Miljöpartiet.
Moderaternas Robin Tannarp förklarar att de arbetar för att skapa en jämn könsfördelning men att få vill engagera sig. Enligt honom går engagemanget i vågor vilket påverkar vilka företrädare partiet har.
– Vår strategi är att jobba för en bredare representation. Att förmå unga att ta plats och att uppnå en jämnare fördelning mellan kvinnor och män. Det bygger på intresse och där måste vi jobba för ett klimat där fler vill vara med. Att så få vill engagera sig är ett problem för demokratin, sett i ett bredare perspektiv.
Även Sverigedemokraterna tycker att det är svårt att få människor att engagera sig. De har upplever dock en ökning av kvinnor och yngre – och har som mål att locka fler.
– Vi har jobbat för att få en så jämn fördelning som möjligt. Det har inte varit lätt då vi inte har blivit så bra bemötta. Folk vill inte engagera sig då. I den bästa av världar ska kommunfullmäktige återspegla samhället som det ser ut, säger Sverigedemokraternas ordförande Mikael Nygren.
Enligt Jenny Madestam beror människors ovilja att engagera sig på strukturella förutsättningar
– Ett uppdrag kräver mycket tid och kraft. Många lever stressade liv och vill inte ta på sig det.