Sandra Johansson är teamledare för Vägvalet i Eskilstuna.
2018 startade kommunens avhopparverksamhet Vägvalet som vänder sig till unga vuxna som vill ha hjälp att bryta en kriminell livsstil eller hoppa av en kriminell gemenskap.
– Antalet personer som får vårt stöd har ökat stadigt, från ett fåtal 2018 till ett 30-tal under 2021. Anledningen till att personer söker sig till vår verksamhet är att man inte står ut med det liv som kriminaliteten innebär. Det är en vardag kantad av psykisk ohälsa, våld och stress. Man vill något annat i livet och har andra mål och drömmar, säger Sandra Johansson, teamledare på Vägvalet.
Hon understryker att det inte finns någon specifik statistik registrerad på socialtjänsten över antalet kriminella avhoppare.
– Alla som söker stöd hos oss är inte per definition avhoppare, vi erbjuder även andra insatser.
Tittar man på siffrorna över skyddsplaceringar av kriminella, vilket SVT Sörmland var först att rapportera om, syns dock en tydlig bild.
På bara två år har antalet vårddygn fyrdubblats. 2019 var antalet vårddygn i skyddat boende eller stödboende 2 565. I år väntas antalet vårddygn uppgå till 10 600.
Skälen för att skyddsplacera en kriminell kan variera. Det kan handla om personer som vill hoppa av för att de helt enkelt vill bryta med den destruktiva miljön. I andra fall rör det sig om personer som är utsatta och hotade och behöver skydd.
– Det är en kraftig ökning och det är uppenbart att det rör sig om fler individer. Våldet i den kriminella miljön har blivit grövre och orsakar stort mänskligt lidande. Det har lett till att fler vågar söka hjälp, säger Tarja Hyvönen, enhetschef för utredningsenheten för vuxna på socialförvaltningen i Eskilstuna.
Allt fler som levt i kriminalitet vågar söka hjälp, säger Tarja Hyvönen, enhetschef på utredningsenheten för vuxna på socialförvaltningen i Eskilstuna.
Senaste tiden har hon kunnat se att skyddsplaceringarna av kriminella tenderar att bli allt längre.
– Det tar tid att etablera sig på en ny ort i ett nytt sammanhang och ordna med arbete och bostad. Det krävs mycket av den enskilde individen för att lyckas.
De allt fler, och längre placeringarna, gör också att kostnaderna för kommunens redan hårt pressade socialtjänst ökar.
– Så är det. Ju bättre avhopparverksamheten i Eskilstuna fungerar, ju fler skyddsplaceringar får vi. Men det är i grunden något positivt. Det är en hög kostnad initialt men innebär en enorm vinst för samhället på sikt, säger socialnämndens ordförande Göran Gredfors (M).
Att kostnaderna sticker iväg beror även på att kommunen inte har något ramavtal med någon av de många aktörer som kan erbjuda skyddat boende.
Socialnämndens ordförande Göran Gredfors (M) kan konstatera att allt fler kriminella i Eskilstuna blir skyddsplacerade.
– Det blir dyrt när man måste göra en direktupphandling varje gång. Vi har haft en upphandling om ramavtal på gång men den överklagades.
För att kunna bryta den negativa utvecklingen måste satsningar göras på förebyggande arbete, det tycks alla inblandade parter vara överens om.
– Ungdomar hamnar i de här miljöerna i allt lägre åldrar och tidiga insatser är jätteviktigt. Förhoppningen är att människor vågar söka hjälp även framöver, säger Tarja Hyvönen.
Göran Gredfors betonar att det tar tid innan man ser resultat av det förebyggande arbetet men tror mycket på det projekt som kommunen sjösatte tidigare i år och som går under namnet Trygga Unga:
– Det kommer att vara fullt utbyggt nästa år, en satsning som kostar 30 miljoner kronor om året där skolan, socialtjänst, polis och fritidsverksamhet krokar arm och arbetar tillsammans.