Föreningen kommer att hålla till i Studieförbundet Vuxenskolans lokaler i Eskilstuna. "Vi kommer ha medlemsträffar där vi kommer genomföra olika aktiviteter och ha samtalsgrupper för att lyfta, inte bara ångest, utan allt inom depression och psykisk ohälsa", säger Oskari Tähtinen Medman.
Den ideella föreningen Ångestförbundet finns redan i flera kommuner i Sverige. Nu ska den starta i Studieförbundet Vuxenskolans lokaler i Eskilstuna.
– Vi kommer att ha öppet hus två gånger i månaden där man själv får komma in för att få snacka, så att man får träffa likasinnade helt enkelt. Sen kommer vi ha medlemsträffar där vi kommer genomföra olika aktiviteter och ha samtalsgrupper för att lyfta, inte bara ångest, utan allt inom depression och psykisk ohälsa, säger Oskari Tähtinen Medman.
Hur ska ni nå ut till personer som lider av psykisk ohälsa?
– Det är totalt nystartat, men jag kommer att ta kontakt med psykiatrin i Eskilstuna och det kommer finnas en folder i Vuxenskolans lokaler – och jag har även startat upp en Facebooksida. Hemsida kommer också upp så småningom, så det är där vi kommer att visa oss, säger han.
Oskari Tähtinen Medman berättar att han själv lever med kronisk depression som blev värre efter en separation. Han hittade då till Ångestförbundet i Stockholm – och fick därefter frågan om att starta i Eskilstuna. Vilket var ett självklart val för honom.
– Jag tänkte att jag behövde göra en livsförändring. Jag kan inte sitta och ha depression hela livet – och sen fick jag till slut frågan om jag ville starta upp i Eskilstuna. Jag måste hjälpa andra också. Vi ser att behovet finns i Eskilstuna.
Han berättar att han mår bättre i dag.
– Det är upp och ner fortfarande, men det är betydligt bättre. Men perioderna kommer, och det gör det för vem som helst. Jag kan hantera det bättre nu.
Hur viktigt är det att få prata om det?
– Allt med psykisk ohälsa är viktigt att prata om. Man kan gräva in sig, man måste prata om det för annars blir man tokig – och det kan ju förvärras. Det har vi sett med självmord som har inträffat. Det måste lyftas. Man bär ju detta ensam och då måste man försöka prata med andra som kan det här, träffa likasinnade helt enkelt.
Det har funnits – och finns fortfarande – en stigmatisering att prata om att man lider av psykisk ohälsa, depression eller ångest.
– Det har blivit lite bättre, men det måste fortfarande pratas om. Många skäms och det är mycket hysch-hysch.