– 29-åringen befann sig i ett skyddslöst tillstånd. Han försökte ställa sig upp. Han hann uppleva både lidande och dödsångest, sa Immanuel Winbergh.
Immanuel Winbergh sa att 29-åringen som utsattes för sju stickskador och två skottskador inte hade en chans. Han saknade snabbt både andning och puls och hans liv gick inte att rädda.
– Jag hävdar att bevisen mot 27-åringen och 26-åringen är överväldigande, sa Immanuel Winbergh
Han konstaterade att männen hade agerat tillsammans och i samförstånd. En av dem hade hanterat vapnet, den andre kniven och de skulle dömas för att tillsammans ha orsakat 29-åringens död, sa Immanuel Winbergh och yrkade på livstids fängelse och som alternativ: inte kortare fängelsestraff än 16 år.
Han pratade också om 36-åringens roll och inblandning. 36-åringen körde bilen med männen mellan Avesta och Eskilstuna. 36-åringen har till skillnad från de andra åtalade berättat vad han sett och varit med om.
– 36-åringens lämnade uppgifter har varit av stort värde. Men han har inte dragit några fördelar av det, sa Immanuel Winberg och yrkade på ett flerårigt fängelsestraff om rätten skulle döma honom för medhjälp till mord.
36-åringen sitter inte häktad vilket inte heller den 51-årige man gör som åtalats för grovt vapenbrott och som misstänks ha gömt mordvapnet bakom en värmepanna hemma i sitt garage. Åklagaren yrkade på minst två års fängelse för 51-åringen.
Men om nu de två åklagarna i målet (Thomas Bergström och Immanuel Winbergh) tycker att bevisningen i fallet är överväldigande så är det inget som de fyra åtalade männens försvarsadvokater håller med om. Tvärtom. Bit för bit argumenterade de om varför bevisningen brast och ville att deras häktade klienter skulle frias helt och släppas ur häktet så fort som möjligt.
Lars Jähresten, 26-åringens advokat, irriterade sig på att åklagarna har förlitat sig så mycket på 36-åringen.
– Hans trovärdighet är obefintlig, sa Lars Jähresten.
Innan rättegången avslutades gav rättens ordförande ordet till de anhöriga.
Med klar och fast stämma tog den mördade 29-åringens mamma till orda och berättade hur nära de stått varandra i familjen. Hon berättade om sorgen, hur älskad han var och att de nu berövats en gemensam framtid.
– Vartenda hugg i ryggen, vartenda blykorn, det sitter i oss alla. Jag förstår inte hur vi ska komma upp ur det här bottenlösa hålet.
Dom meddelas om två veckor.