Om skarvantalet fortsätter att växa i Eskilstuna kan de bli ett problem, bland annat för att det ta skada på fiskbeståndet.
Länsstyrelsen Södermanland har sedan början av 2000-talet gjort en inventering av skarv i Mälaren.
– Från 2004 till 2021 har man sett hur många aktiva bon och kolonier det finns i Mälaren, säger Viktor Persson, som framför allt arbetar med skarvar och klövvilt hos Länsstyrelsen Södermanland, och fortsätter:
– Kolonierna har gått ner under tiden, men det har blivit fler bon.
Vid räkningen 2004 fanns det mellan 2 000 och 2 500 bon i Mälaren.
– Vi hade sen en topp 2017 på 3 600 till 3 700 bon, men sen har man kommit ner till strax över 2 000 när man senast räknade 2021.
När han pratar om Mälaren omfattar det från Eskilstuna och ända bort till Stockholm.
– Det finns många öar med bra häckningsmöjligheter i hela Mälaren.
I Eskilstuna har en och annan skarv siktats och nu i augusti har fem siktats på en och samma sten i Eskilstunaån, vid Kanonholmen.
"Vi hade sen en topp 2017 på 3 600 till 3 700 bon, men sen har man kommit ner till strax över 2 000 bon när man senast räknade 2021", förklarar Viktor Persson.
– Jag skulle tro att det som nyligen setts är ungfåglar som fötts i Mälaren och sökt sig till där det finns mat, på den platsen de nu syns.
Viktor Persson tror att det förmodligen handlar om fem ungfåglar som siktats på stenen.
– De som häckat i år, föräldrar, har dragit vidare söderut. Ungfåglar är inte mogna och kommer lite efter av någon anledning. Det verkar inte rimligt att föräldrar lämnar sina ungar men så är det i skarvvärlden.
Han förklarar att det även kan vara så att skarvar fiskat i Eskilstunaån efter mat och sen flugit vidare söderut.
Viktor Persson, viltsamordnare på Länsstyrelsen Södermanland.
– Det kan faktiskt vara så att det är föräldradjur som är kvar med tre ungar, men generellt har de övergett kolonier och flyttat. Skarven börjar flytta i början av augusti och drar ner söderut i Europa.
Finns det något negativt med att Eskilstuna får allt fler skarvar?
– De är fiskätande och äter väldigt mycket fisk, cirka ett halvt kilo per fågel och dygn. Blir de många gör de skada lokalt på fiskbeståndet, det kan bli ett potentiellt problem framöver. Om många skarvar fiskar under en kort period kan även det ta skada på fiskbeståndet.
Längs hel Sveriges kust finns det öar med helt döda träd där skarvar haft en koloni.
Skarvens bajs är frätande och kan ta död på växtlighet i närheten av var de befinner sig.
Finns det någon sådan risk här om det blir många skarvar?
– Efter första årets häckning börjar det bli påverkan. Efter ett par år är det inte så mycket grönt kvar runtomkring och under där de är. Sen överger de platsen där de häckar när det är helt dött.
Viktor Persson berättar att övergivna skarvkolonier återfår växtligheten igen, men att det tar några år.
– Är träd döda är så är de tyvärr döda. Deras avföring är skarpt frätande och i kolonier blir det mycket frätande som kommer ut, vilket man kan förstå.
På en sten utanför Kanonholmen har flera skarvar siktats under de senaste veckorna.
I vissa delar av landet har man skyddsjakt för att bli av med skarvarna.
– Här har man haft skyddsjakt, men mest för att skrämma dem från Sörmland. Nu finns det en generell skyddsjakt enligt jaktförordningen, och efter markägarens inrådan.
Från den första augusti till den sista februari får skyddsjakt bedrivas i Eskilstuna, enligt bilaga fyra i jaktförordningen 1987:905.
– Det är mest för att skydda fiskeredskap. Skyddsjakt måste gå genom Länsstyrelsen resterande del av året, då är vi inne i föryngringsperioden och man måste ta särskild hänsyn till skarvar och andra djur som häckar under den tiden.
Skarvarna i Eskilstunaån kan vara föräldrar med tre ungar.