Ungdomsjouren Fria bedriver sin stödverksamhet via chattar där den som behöver stöd, hjälp och peppning kan höra av sig anonymt för att kommunicera med någon av de volontärer som bemannar ungdomsjourens datorer.
– Förra året hade vi 259 chattar. Hittills i år (mitten av december reds anm) har vi haft 746 stycken. Det har blivit ett otroligt mycket högre tryck hos oss sedan coronan kom in i bilden.
Det berättar Sanna Eriksson, verksamhetssamordnare på ungdomsjouren Fria.
– Det är mycket tuffare nu. Mycket mer allvarliga ämnen nu, säger hon.
Tidigare har många chattsamtal handlat om sådant som kroppen, känslor, kärlek, vikt och ensamhet, många ungdomar har inte så många vänner. Men nu, efter coronans intåg, är det också många andra mycket allvarliga frågor som kommer upp.
– Det är en allmänt ökad oro, kommer skolan att stänga, kommer jag att bli sjuk? Det är chattar som handlar om sexuellt våld i hemmet, fler chattar om incest och om våld i nära relation. Vi har många fler chattar om suicid det här året, än tidigare. Ungdomar som vill ta sitt liv, säger Sanna Eriksson.
Hon säger att ungdomar också berättar om hur de säljer sex mot ersättning.
Får ni någon förklaring till varför de gör det?
– Det kan handla om att de har förlorat jobbet och väljer att sälja sex av den anledningen. Eller som ett självskadebeteende, säger Sanna Eriksson.
Ungdomsjouren Fria har en målgrupp på ungdomar mellan 12 och 19 år, men eftersom den som tar kontakt inte behöver identifiera sig utan kan vara anonym, kan det också vara unga vuxna som hör av sig för att de behöver stöd och hjälp, säger Sanna Eriksson.
Ungdomsjouren Fria har normalt chattarna öppna måndagar och torsdagskvällar när två av jourens 40 volontärer sitter redo att svara. Men under en period, eftersom man märkte att trycket hade ökat, utökades tiderna. Ungdomsjouren har också en utåtriktad verksamhet och är ute på skolor och har workshops och lektioner och pratar om vänskap, porr, sexuellt samtycke, genus, normer och stereotypa könsroller. Tanken är att information och kunskap ska förebygga våld. Men under en pågående pandemi har de här uppdragen minskat.
Dina bästa råd till den ungdom som far illa – och till den som märker att någon mår dåligt?
– Våga ta steget. Våga berätta. Det finns folk som vill hjälpa. Många testar att berätta sin historia för oss och här kan man vara helt anonym, säger Sanna Eriksson.
Hon säger att ungdomsjouren också jobbar på att försöka bryta den skuld och skam som många unga känner när de tar kontakt.
– Många som hör av sig tror att det som har hänt är deras eget fel. Vi försöker lägga skulden där den hör hemma. Vi finns i chatten, vi lyssnar, det finns hjälp att få. Du är inte ensam, betonar Sanna Eriksson.
Till den som misstänker att det finns en ungdom, tjej eller kille, som har det jobbigt säger hon:
– Våga agera. Om du ser att en kompis inte har det så bra... berätta att du är orolig och att du finns där. Prata med annan trygg vuxen. Våga bryta tabun om att det som sker i hemmet är deras ensak.
Om man hör bråk i en lägenhet till exempel tycker Sanna att man ska knacka på och fråga vad som händer. Vågar man inte ska man ringa polisen.
– Det är bättre att ringa polisen en gång för mycket än för lite. Det viktiga är faktiskt att göra något. Du kan rädda en människas liv.