Patriks mardröm: Sitter fast – i sitt hem

Patrik Braneby stannar i loftgången för att fotograferas.
Längre än så vågar han inte ta sig ensam.
– Det känns som att man blir instängd.

Patrik Braneby kan inte ta sig ut ensam när snön har kommit.

Patrik Braneby kan inte ta sig ut ensam när snön har kommit.

Foto: Albin Ekström

Eskilstuna2025-01-08 13:57

För att få dagarna att gå blir det mycket tv-spel. Alltså de timmarna på eftermiddagen som Patrik Braneby, 54, inte har tillgång till någon assistent.

Att vara ute är inget alternativ. Då kan han bli fast i snön. Och får vänta på att någon hjälper till.

– Jag fastnar överallt i stort sett. Alla runt omkring en, alla i mataffären pratar om hur dåligt plogat det är, säger Patrik Braneby.

För sju år sedan drabbades han av en sjukdom. På grund av den hänger inte musklerna med längre. Patrik Braneby sitter i en rullstol. En tung rullstol.

Vanligtvis är han ute och får frisk luft med assistenterna. Men vikten av den multifunktionella rullstolen gör att Patrik Braneby får dåligt samvete. Fastnar han i vallarna vid ett övergångsställe blir det tungt.

– Tjejerna som ska hjälpa och dra loss mig... de får slita. Bara rullstolen väger 200...

Braneby tänker efter. Sekunderna går. De landar på en handfull.

– 278 kilo. De ska hjälpa mig när jag fastnar i snön. Det är inte lätt. Jag tycker synd om dem. Då drar jag mig för att gå på längre promenader.

Då vill du inte ut?

– Det blir så. Vi pratar mycket om det. Och det är för att de inte ska behöva slita ut sina kroppar.

Hur känns det för dig?

– Jag känner mig låst. Friheten försvinner, tyvärr.

undefined
Över 200 kilo väger den multifunktionella rullstolen.

Utanför lägenheten är det inte plogat. Vid övergångsställen kan det bli svårt att ta sig över. Trottoarerna upplever Patrik Braneby som att de ofta är bra plogade.

Förutom sig själv tänker han mycket på andra. På alla äldre människor med rullatorer.

Fem centimeter kan få hjulen att bara snurra. Tidigare har det inte varit några problem. Fram till förra vintern, tycker Patrik Braneby.

– Det tar i bästa fall 12-14 timmar att röja av staden och då är det under optimala förhållanden. Eskilstuna vaknar på morgonen med trafiksituationen och med allt vad det är, då tar det tid. Det är beklagligt att det blir på bekostnad av att man blir hindrad i sin vardag. Jag tycker det är tråkigt. Men vi kan inte heller hantera snön på en minut, säger Mikael Arvidsson, enhetschef för gatuunderhåll på kommunen.

Hur ser du på kritiken att det blivit sämre från förra året?

– Jag kan inte se att det finns någon koppling. Det var många människor som var kritiska då att snövallarna inte var borta tillräckligt fort. Men det finns ingen skillnad i vare sig vilka som utför eller vilka gator. Det som skiljer sig är när snön kommer. 

undefined
Mikael Arvidsson är enhetschef på kommunens gatuavdelning.

Kommunens gatuchef menar på att det finns en förklaring till årets snöröjning. Han listar det som nummer ett och två:

  1. Första stora snöovädret kom på nyårsafton. Snöröjning började två timmar efter tolvslaget.
  2. Nästa snöoväder kom under måndagskvällen. Arbetet för att ploga gatorna fortsätter under onsdagen.

– Man vill inte gnälla. Jag är som alla andra. Jag försöker att inte klaga, men det har gått lite för långt. Kommunen bör tänka på alla människor och framförallt de funktionsnedsatta, de äldre som går med rullatorer och vanliga människor som vill vara ute i den friska luften. Den friheten behövs för att må bra, säger Patrik Braneby.

Du känns inte gnällig.

– Jag försöker. Men du vet hur det är. Man pratar i telefon med vänner och bekanta. Alla pratar om plogningen. Man tycker att de borde ta åt sig. För det är verkligen illa.

Vi ska precis avsluta samtalet.

– Jag måste visa dig en bild. Så här såg det ut när jag kom dit.

Det ligger alldeles för mycket snö för att Patrik Braneby ska kunna ta sig över övergångsstället.

Hur gör du då?

– Jag får försöka att hitta omvägar för att inte fastna.

undefined
Här är bilden som Patrik Braneby visar.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!