En morgon för ett par Är sedan skulle Eskilstunabon Kicki Lindstrand lÀmna ett av sina barn pÄ förskolan. PÄ grund av sjukskrivningar och brist pÄ vikarier var det inte mer Àn tvÄ pedagoger pÄ över 20 barn.
â Det Ă€r fysiskt omöjligt att hĂ„lla koll pĂ„ sĂ„ mĂ„nga barn, sĂ€ger Kicki Lindstrand.
Hon om nÄgon vet. Hon arbetar sjÀlv som förskollÀrare och vet hur det Àr nÀr personalen inte rÀcker till.
â Jag vet att de gör vad de kan och trollar med knĂ€na. Men det rĂ€cker inte. Hur ska jag veta att mitt barn inte rĂ„kar ut för nĂ„got, sĂ€ger Kicki Lindstrand.
SÄ hon vÀnde tillbaka och hÀmtade sitt barn igen. Sedan startade hon Förskoleupproret Eskilstuna.
â Vi hoppas skapa opinion sĂ„ att fler förstĂ„r vilken viktig frĂ„ga det hĂ€r Ă€r och att det Ă€r nĂ„got man mĂ„ste ta tag i nu. Vi vill se krafttag för att minska barngrupperna, sĂ€ger hon.
Förskoleupproret startade redan 2013 av pedagogerna Anki Jansson och Malin Hörlin i Ărebro. Syftet var, och Ă€r, att fĂ„ en bĂ€ttre arbetsmiljö pĂ„ Sveriges förskolor och dĂ€rmed ocksĂ„ en bĂ€ttre miljö för barnen. Framför allt vill de se mindre barngrupper och lyfta kringsysslor som disk, stĂ€dning och administration frĂ„n pedagogerna sĂ„ att de fĂ„r mer tid med barnen.
â Man ska jobba med det man Ă€r utbildad för. FĂ„r man lĂ€gga all sin tid pĂ„ barngruppen blir kvaliteten i förskolan högre, sĂ€ger Anki Jansson.
Det Àr fysiskt omöjligt att hÄlla koll pÄ sÄ mÄnga barn
Sedan Förskoleupprorets start har berÀttelserna frÄn personal, förÀldrar och förskolechefer trillat in. Inspirerade av #metoo och det genomslag berÀttelserna om sexism och övergrepp fick började Förskoleupproret samla in vittnesmÄl frÄn arbetssituationen i förskolan under #pressatlÀge. Det blev 1 600 vittnesmÄl om utbrÀndhet, stress, brist pÄ personal och en stÀndig kÀnsla av att vara otillrÀcklig. PÄ mÄndagskvÀllen offentliggjordes berÀttelserna.
â Vi vill att politikerna ska lyssna pĂ„ oss. De tar kanske beslut utan att veta hur det Ă€r att jobba pĂ„ förskola, sĂ€ger Anki Jansson.
26 maj kommer Förskoleupproret att hĂ„lla en stor manifestation i Stockholm. Ăven i övriga delar av landet hĂ„lls manifestationer samma datum. I Eskilstuna pĂ„ Fristadstorget.
â Jag hoppas att det hĂ€r kan leda till nĂ„got. Det fungerar inte som det Ă€r nu. Det hĂ€r Ă€r en frĂ„ga som politikerna mĂ„ste börja ta pĂ„ allvar, sĂ€ger Kicki Lindstrand i Eskilstuna.
Anser inte du att politikerna tar det pÄ allvar?
â Nej, vi upplever inte att de gör det. Det hĂ€r Ă€r ingen nyhet. Jag förstĂ„r att det inte finns nĂ„gon enkel lösning men vi har pĂ„talat det hĂ€r sĂ„ lĂ€nge och behöver se att nĂ„got hĂ€nder, sĂ€ger Kicki Lindstrand.
Ordföranden i barn- och utbildningsnÀmnden, Jari Puustinen (M), hÄller med Kicki Lindstrand om att stora barngrupper Àr en svÄr nöt att knÀcka.
â Vi mĂ„ste jobba lĂ„ngsiktigt med att bygga ut antalet förskolor för att fĂ„ mer plats för barnen, och det gör vi ocksĂ„. Det gĂ„r inte att minska barngrupper utan mer lokaler och lĂ€rare.
Samtidigt vÀxer befolkningen i Eskilstuna och fler barn ska fÄ en plats pÄ förskolorna.
â Det Ă€r en tuff kombination men nĂ„got vi jobbar efter, sĂ€ger Jari Puustinen.
Han ser positivt pÄ upproret och pÄ att personal och förÀldrar lyfter problem i förskolan. Att pedagoger i skola och förskola inte hinner arbeta med vad de Àr utbildade för pÄ grund av kringsysslor Àr ocksÄ nÄgot som han anser mÄste lösas genom exempelvis lÀrarassistenter och personal som avlastar.
â Vi prövar oss fram och ser vad som kan passa, sĂ€ger Jari Puustinen.
Men Kicki Lindstrand anser att det Àr nu nÄgot mÄste hÀnda. Enligt henne Àr situationen för akut för att endast arbeta lÄngsiktigt.
Hon har sjÀlv varit sjukskriven pÄ grund av stress. Stress över att inte hinna med sitt jobb, att inte ha kontroll pÄ alla barn i gruppen och över att inte rÀcka till. Till och med nÀr hon Àr sjuk maler tankarna om vem som behöver tÀcka upp för henne eller Àndra sitt schema för att det ska gÄ ihop.
â Ingen vill höra att deras barn inte Ă€r trygga. Men vi kan inte garantera att barn inte rĂ„kar illa ut. Vi kĂ€mpar för att göra det. Det Ă€r ju dĂ€rför vi gĂ„r in i vĂ€ggen, sĂ€ger hon.