Tillsynen är en del av Inspektionen för vård och omsorgs nationella syn av förlossningsvården.
Förlossningen i Eskilstuna kritiseras nu av tillsynsmyndigheten på fem punkter:
- Vårdgivaren brister i sin skyldighet att bedriva ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete.
- Den hälso- och sjukvård som ges inom förlossningsvården uppfyller inte i alla avseenden kraven på en god vård.
- Vårdgivaren har inte säkerställt att det finns förutsättningar för att tillhandahålla god vård i akuta situationer.
- Dokumentation i patientjournaler avseende läkemedel, ordinationer och bedömningar förs inte i enlighet med gällande bestämmelser.
- Patienter får inte alltid den information som behövs för att ha förutsättningar att vara delaktiga i sin vård och behandling.
I utredningen framkommer det bland annat att läkemedel och undersökningar inte alltid journalförs, att ledningen inte genomför en systematisk uppföljning av journaldokumentation och att verksamheten saknar fast kompetens inom obstetrik, det vill säga läran om graviditet och förlossning, samt saknar en MLA, medicinskt ledningsansvarig läkare, med kompetens inom området.
I samband med tillsynen har personal vittnat om att "avvikelser av allvarlig karaktär" inte återkopplas utan fastnar på ledningsnivå och att det råder en tystnadskultur på arbetsplatsen där personalen upplever att verksamhetsledningen undanhåller viss information.
Efter Eskilstuna-Kurirens första artikel om bristerna på förlossningen, har personal på avdelningen kontaktat tidningen.
– Det är mer än kaos, säger en barnmorska.
Hon berättar likt Ivo:s bedömning att de saknar en MLA och att de överläkare som arbetar inte har kompetens inom området.
– De överläkare vi har är gynekologer och det är inte alls samma sak, säger barnmorskan.
Hon menar även att de överläkare de har inte alltid är på plats på avdelningen, något som försvårar arbetet för barnmorskorna, och att utbildning av ny personal inte fungerar som det ska, på grund av kompetensbrist.
– Är det är möjligt att bedriva en förlossningsklinik utan obstetriker och MLA?
Barnmorskan berättar att de är flera i personalen som har fått nog av situationen, men att de på grund av den tystnadskultur som råder inte vågar att prata om det i tidningen. Det är också anledningen till att barnmorskan som tidningen har pratat med valt att vara anonym.
– Folk är rädda. Man vågar inte säga hur det är för att man vet att man kommer bli straffad för det och att de kommer ta reda på vem det är, säger hon.
Anette Frid Larsson är verksamhetschef för Kvinnoklinikerna i Region Sörmland. När tidningen når henne berättar hon att hon inte kommer kunna svara på detaljfrågor om kritiken från Inspektionen för vård och omsorg, men kan konstatera att de måste se över kritiken gällande förlossningen på Mälarsjukhuset.
– Det här är någonting som vi kommer att ta med oss nu och titta på, precis som alla regioner i Sverige måste göra. För alla har fått saker att jobba med – och vi är inget undantag, säger hon.
Hur ser du på den samlade kritiken från Ivo?
– Vi omfamnar kritiken vi har fått nu. Vi gör väldigt mycket bra saker men vi kan bli ännu bättre. Det här sakerna som de hittat och levererat i ett litet paket till oss, är sådant som vi kan fortsätta att jobba vidare med – och det tar vi till oss, säger hon.
I utredningen vittnar personalen exempelvis om en tystnadskultur, det kan ses som tung kritik.
– Ja absolut. Där får man lov att fundera på vad det betyder egentligen. Vad är det som man bedömer som en tystnadskultur. Det behöver vi då fråga den grupp som har svarat det här, säger Frid Larsson.
Men hur ser du på att personal upplever att det råder en tystnadskultur på arbetsplatsen?
– Jag vill veta vad den står för och vad den betyder för någonting, för jag upplever att vi försöker att ha en transparens på kliniken.
Upplever man att vi inte har det då behöver vi göra en förändring i det, säger hon.
Anette Frid Larsson menar att det råder brist på obstetriker och det är anledningen till att de saknar fast kompetens på området men väljer att stötta upp med hyrläkare, samt att de arbetar med att "bygga kompetensen underifrån".
– Vi plockar in ganska många ST-läkare och utbildar dem från grunden. Då tar det fem år tills man blir specialist och minst fem år till innan man blir överläkare, så det är en ganska lång process med att bygga egen tillväxt underifrån. Men är någonting som vi i Sörmland med har jobbat under en hel del år, säger hon.
Senast den 5 december ska ledningen ha skickat in åtgärdsplan till inspektionen för vård och omsorg.
Är det något som ni redan nu har åtgärdat?
– Ja, vi har redan börjat.
Är det något som du kan berätta redan nu?
– Det kommer jag inte att gå in på. Vi har börjat med ett antal saker och andra har vi inte börjat med. Våra medarbetare kommer behöva vara involverade i det – för det är ju de som är experterna. Men vi har ju en tid på oss innan återrapporteringen, säger Anette Frid Larsson.