Cathrine Olsson är administrativ chef vid kvalitetsenheten på barn- och utbildningsförvaltningen i Eskilstuna kommun och har koll på skolvalsprocessen.
Barn- och utbildningsförvaltningen i Eskilstuna vill förnya skolvalet till stans kommunala grundskolor och har tagit fram nya riktlinjer som politikerna nu tar ställning till.
Vad är anledningen till att man gör om processen kring skolvalet?
– Vi vill att vårdnadshavarnas önskemål ska vara en utgångspunkt vid placering av elever. Barnen har också utifrån skollagen rätt till en skola nära hemmet. Därför handlar förslaget om att införa ett obligatoriskt skolval så att samtliga vårdnadshavare till elever som ska börja ny skola får möjlighet att göra ett aktivt val. Det innebär också att de tidigare upptagningsområdena tas bort, säger Cathrine Olsson, administrativ chef vid kvalitetsenheten på barn- och utbildningsförvaltningen i Eskilstuna.
I dag har varje kommunal grundskola ett definierat geografiskt upptagningsområde. De barn som inte gör något aktivt skolval hamnar därmed automatiskt i den skola som finns i upptagningsområdet där de bor.
Genom att ta bort de olika upptagningsområdena ska det enligt kommunen bli lättare att fördela eleverna jämnt mellan skolorna. Kommunen hoppas också slippa dilemmat med att vissa skolor blir överfulla medan andra har tomma platser.
Till vilka årskurser måste man göra ett skolval?
– Alla som ska börja förskoleklass, elever i årskurs tre på skolor som saknar årskurs fyra, det vill säga Mesta och Vallby, och alla i årskurs sex på skolor som saknar årskurs sju, måste göra ett skolval, säger Cathrine Olsson.
Elever som går på en skola med årskurser från förskoleklass till årskurs nio behöver således bara göra ett aktivt skolval till förskoleklass om man vill gå kvar i samma skola.
Vilka urvalskriterier ska gälla när upptagningsområdena tas bort?
– Förslaget innebär att vårdnadshavarens önskemål om placering kommer vara utgångspunkten.
Om en skola får fler ansökningar än den har platser till, används följande kriterier:
- Syskonförtur (för val till förskoleklass om syskon går i lågstadiet).
- Relativ närhet. Om det är två barn som har önskat placering på samma skola men bara ett av dem kan få plats, är det barnet som har längst relativt avstånd till den närmaste alternativa skolan som har rätt till platsen.
- Lottning.
Enligt Cathrine Olsson ska kommunen också säkerställa att alla elever har rätt till en skola nära hemmet enligt den så kallade närhetsprincipen. Närhetsprincipen innebär två kilometer för barn i förskoleklass till årskurs tre, tre kilometer för elever i årskurs fyra till sex och fyra kilometer för årskurs sju till nio.
Är det en fördel att bo nära den skola man väljer?
– Med det nya förslaget kommer det inte längre vara en lika stor fördel som tidigare. Om en elev söker till den närmsta skolan och det finns plats, får eleven plats. Om fler söker än det finns platser, används urvalskriterierna. Det är viktigt att vårdnadshavare gör ett aktivt val för att undvika att eleven placeras på en skola längre bort. Dock kommer en elev alltid placeras på en skola inom närhetsprincipen.
Hur fungerar rätten till skolskjuts när upptagningsområdena tas bort?
– Riktlinjerna för skolskjuts är fortfarande under pågående arbete. Elever som bor längre bort från en skola än avstånden reglerade med närhetsprincipen och där det inte finns linjetrafik, kommer fortsatt att erbjudas skolskjuts.
Målet är att den nya skolvalsmodellen ska börja gälla från nästa år.
De fristående grundskolorna ingår inte i förslaget.