När "Maja" mönstrade i våras upplevde hon att hon inte blev bemött på det sättet hon hade önskat på. Nu hoppas hon på att Justitieombudsmannen väljer att granska fallet.
"Maja", som egentligen heter något annat, skriver i sin ansökan till JO att "Psykologidelen av plikt och prövningsverkets rekryteringsprocess för försvarsmakten men även polisen är bristfällig".
Den psykologiska prövningen består av ett teoretiskt test (inskrivningsprovet) samt en psykologintervju. Psykologen använder resultatet av testet och intervjun för att sedan bedöma den sökandes psykologiska kapaciteter, allmänna resursstyrka och hur lämplig hen är för ansvarsfulla befattningar.
Inskrivningsprovet klarade Maja utan problem. Även resterade delar av prövningen, som det ökända styrketestet "Isokai" där den sökande lyfter en skivstång från marken upp till hakan.
Men när det var dags att träffa psykologen tog det stopp.
– Redan från början så kände jag att jag inte blev bemött på det sättet som jag hade önskat. Jag upplevde att hon inte lyssnade på mig. Hon tog inte in det jag sa och gav mig inte möjligheten att uttrycka mig, vilket jag kan känna att en statlig kontakt inte ska göra, säger Maja.
Enligt henne var frågorna som ställdes helt vanliga frågor. De var frågor om familjeförhållanden, uppväxt, hur hon är som person och genomgång av de intyg som hon hade skickat in tidigare. Det var ingen fråga som hon upplevde stack ut.
Kort efter samtalet fick Maja gå in i rummet igen där hon fick beskedet att hon inte gått vidare i prövningen.
– Jag förstod inte riktigt hennes beslut, jag kände mig inte rätt behandlad och bestämde mig kort därefter för att överklaga. Jag ville få chansen att träffa en annan psykolog. Men svaret jag fick tillbaka av Pliktverket var att jag inte kunde överklaga beslutet.
– Som jag har förstått det ska man kunna överklaga alla statliga beslut på något sätt, så det kändes väldigt skumt när jag fick det här svaret tillbaka, säger Maja.
Kommer man inte vidare från psykologen måste man vänta 18 månader till för att kunna söka in nästa gång.
Nu hoppas hon därför på att hon kommer kunna få hjälp av Justitieombudsmannen att granska fallet.
– Jag hoppas att JO kommer väljer att granska detta, även om det inte kommer att påverka mitt fall så kanske det kan påverka de som söker i framtiden.
"Jag förstod inte riktigt hennes beslut, jag kände mig inte rätt behandlad och bestämde mig kort där efter för att överklaga. Jag ville få chansen att träffa en annan psykolog. Men svaret jag fick tillbaka av Pliktverket var att jag inte kunde överklaga beslutet", säger Maja.
Hon menar att det inte finns någon möjlighet till granskning då rekryteringsprocessen inte innefattar någon form av inspelning eller underlag att ta del av efteråt. Psykologen har alltså ingen skyldighet att berätta varför du inte går vidare.
– Det finns ingenting som kan bevisa att jag har suttit där inne, det finns ingen inspelning eller bevis på vad som har sagts där inne. Därför blev det väldigt svårt för mig att ta mig framåt i att försöka få ett beslut som jag kände var rättvist.
Vad skulle du vilja se för förändringar?
– Dels skulle jag vilja se att man spelar in samtalen, sen om de är sekretessbelagda, absolut. Men möjligheten att kunna ta ut inspelningen tycker jag ska finnas. Säg att någonting sägs där inne som inte är okej, så finns det inga bevis för det. Det finns ingen trygghet för den sökande som går in i rummet och vad den kan utsättas för. Jag hade även önskat att man hade fått ha två psykologintervjuer. För att se om bedömningen blir sig lik.
Enligt Pliktverket får du inte ta del av psykologens beslut för att det omfattas av Instrument-sekretess. Enskilda testmoment kan heller inte överklagas.
– Det ska inte bli allmänt känt vad psykologen går på. För det kan påverka i ett senare skede, säger Per Andersen Helseth, kommunikatör på Pliktverket.