Det är inte bara "Hanna" som ifrågasatt åklagarens beslut att lägga ner förundersökningen mot mannen. Även polisen anser att det fanns mer att göra.
För att försöka förstå varför förundersökningen mot Hannas misstänkte förövare lades ner, med påföljd att misstankarna aldrig kom att prövas i domstol, har Eskilstuna-Kuriren sammanställt det som är känt.
Som att den misstänkte våldtäktsmannen togs in till förhör först nästan fem månader efter händelsen.
– Det optimala är mindre än en vecka. Vissa utredningar förlorar ingenting på att förhör drar ut på tiden eftersom det inte finns någon bevisning. I andra utredningar är det kritiskt att vidta vissa åtgärder för att få in det man behöver. En utredning blir alltid bättre av tidiga åtgärder, säger utredaren, som vill vara anonym.
Den misstänkte mannen hämtades in till förhör från sin bostad av uniformerade poliser, i en annan stad, en morgon i februari 2022. Han frihetsberövades i väntan på att en försvarsadvokat skulle dyka upp, och placerades i polishusets arrest fram till klockan 11.
Han var då "väldigt, väldigt upprörd", enligt en källa inom polisen.
– Det var som att han trodde han skulle dö i den där cellen. Han grät, säger källan.
I förhöret förnekade mannen brott. Någon anal penetration hade inte förkommit eftersom hon sagt nej. Däremot "kom jag mot rumpan" berättade han, och "efter det blev det dålig stämning".
Hannas fysiska skador i ändtarmen är väl dokumenterade på Mälarsjukhuset. Undersökningen gjordes redan samma dag som övergreppet skedde. Att en sådan skada inte uppstår när en penis "kommer mot rumpan" framgår av ett läkarutlåtande. Likaså att Hannas skador är förenliga med en kraftfull anal penetration.
De motstridiga uppgifterna togs inte upp i förhöret. Inte heller de motsägelser som mannens vittnesmål innehåller. Som de där mannen beskriver hur allt började den där morgonen hemma hos Hanna:
"Vi vaknade, började smeka varandra och det ena ledde till det andra".
"Var båda vakna?" frågade förhörsledaren.
"Jag minns inte", svarade han.
Sexualbrottsutredarna förutsatte att förhöret skulle följas upp med nya. Så blev det inte. Förundersökningsledaren, en kammaråklagare i Eskilstuna, gav nämligen inga såna direktiv.
Själva förhöret var över på 26 minuter. Misstankarna kvarstod men åklagaren hävde anhållandet, och mannen var fri att gå. Två månader senare lades förundersökningen ner.
– Det finns olika förhörstekniker och strategier. Tror man att ärendet ska gå vidare, och att fler uppgifter väntas tillkomma som den misstänkte ska förhöras mot, så tar man ofta bara den misstänktes version. Så var det i här fallet för både jag och min kollega var övertygade om han skulle höras igen. Vi ansåg inte att han var trovärdig. Det fanns flera frågetecken och motsägelser, säger utredaren.
För Hanna kom åklagarens nedläggningsbeslut som en chock. För de mer luttrade poliserna var beskedet oväntat.
– Ofta står ord mot ord men det som gjorde att det fanns ett case var Hannas skador. Förhör med vittnen (Hannas vänner) stärkte hennes berättelse, och skadorna i kombination med den misstänktes uppgifter gick inte ihop.
Vad ett eller flera ytterligare förhör med den misstänkte hade gett är det ingen som vet. Det fanns dock en rad frågor som kunde ha ställts.
Vad kunde han berätta om Hannas skador? Och vad menade han i den textmeddelande-växling där han frågade Hanna om vem hon ville att han skulle vara, när de träffades.
Konversationen visar ordväxlingen mellan "Hanna" och den man som hon menar förgrep sig på henne.
Hanna svarade att hon inte förstod frågan och skrev att hon ville ha "den äkta" personen.
"Då får du den barbariske" svarade mannen.
Vid tidpunkten för det anmälda brottet var polisens tillgång på specialutbildade utredare begränsad på grund av sjukdom och ledigheter. Det bidrog till att förhöret med den misstänkte dröjde.
– Vi var två utredare som jobbade med de här brotten. Hela 2021 var åtminstone en av oss frånvarande, på heltid eller deltid. Under den perioden utsågs ingen specifik person för att täcka upp. Däremot pyttsades akuta ärenden ut på andra. När vi kom tillbaka på heltid i början av 2022 var det en växande balans, säger utredaren.
Balans har i sammanhanget inget med jämvikt att göra, tvärtom. Det innebär på polisspråk att anmälningar läggs på hög i väntan på utredningsresurser.
Alla sexualbrott utreds på polisens avdelning för grova brott. Samma avdelning som för närvarande utreder bland annat ett 20-tal skjutningar, mord och ett otal grova vapenbrott.
– Vi är i dag tre poliser på grova brott som jobbar med sexualbrott. En har barnärenden, och två vuxenärenden. På vuxensidan har vi minst 20 ärenden i balans, för brott mot barn upp till 15 år är det ungefär lika många.
Mer polisresurser skulle göra skillnad, men sexualbrottsutredarna efterlyser delvis nya arbetssätt och bättre dialog med åklagarna.
– Med ett mer offensivt arbetssätt och ett tydligare kommunikationsutbyte mellan polis och åklagare skulle fler ärenden gå till åtal. Det är jag övertygad om. Det handlar bland annat om att använda rape-kit även på misstänkta, vilket kräver åklagarbeslut. Det är en känd framgångsfaktor att få in misstänkta tidigare. Åklagarna vill ofta avvakta och se hur det går i ett ärende och vi upplever att det finns ett visst motstånd, eller en ovilja mot ta de här besluten om att frihetsberöva, eller anhålla misstänkta.
Hanna säger att hon inte skulle rekommendera någon annan drabbad att anmäla en våldtäkt till polisen. Hur kommenterar du det?
– Hos oss är det väldigt få ärenden som går till åtal och de flesta ärenden läggs ner. På så sätt kan jag förstå att hon säger det. Men jag tycker att det är synd.
Vad är din rekommendation till en person som blivit våldtagen?
– Att inte tveka utan polisanmäla direkt och få ut en patrull som säkrar bevisning. Det är ofta det som fallerar, att man väntar några dagar, duschar och slänger sängkläderna i tvätten för att man känner sig smutsig. Men även om man är osäker så spara allting, i papperspåsar. Åk upp till sjukhuset och gör en undersökning. På sjukhuset sparas ett rape-kit i två år utan att sjukvården kontaktar polisen om personen inte vill anmäla just då. Att prata med anhöriga eller vänner, fota, filma, skriva ner sina känslor kan också vara värdefullt i ett senare skede.
Hur ofta händer det att en misstänkt erkänner våldtäkt?
– Jag har aldrig varit med om att någon har erkänt en våldtäkt, säger utredaren.
"Hannas" ärende är ett av många som aldrig prövas i domstol.
Åklagaren som inte gav några direktiv om ytterligare förhör, och lade ner förundersökningen, står för sitt beslut.
– Det här ärendet lade jag ner för att jag ansåg inte att det gick att bevisa att brott hade ägt rum. Målsägaren begärde också överprövning av mitt nedläggningsbeslut, det är alltså prövat av överåklagare, och de fann ingen anledning att ändra mitt beslut. Om polisen kan bedöma det bättre än jag och överåklagaren så får det stå för dem.
Åklagaren säger sig inte vara intresserad av att föra någon kritikväxling med polisen i media.
Hanna är inte kvinnans riktiga namn.