Sebastian Scheiman (bilden) och Nils-Eric Schultz företräder Erik. Efter den 20 januari vet vi om den unika stämningsansökan mot staten kommer att lämnas in.
Några dagar före jul skickades ett rekommenderat brev innehållandes ett utkast till en stämningsansökan till rikspolischefens kansli.
Avsändare är den tidigare polisinformatören Eriks juridiska företrädare, advokat Sebastian Scheiman och den före detta statsåklagaren Nils-Eric Schultz.
De har tagit sig an Eriks fall och är redo att stämma staten och kräva ett skadestånd på flera tiotals miljoner kronor.
Orsaken är att Eriks samarbete med polisen avslöjades i samband med att Erik pekade ut gärningsmannen efter ett mord i Årbyskogen 2018.
Polismyndigheten har fram till den 20 januari på sig att yttra sig innan stämningen skickas in till Stockholms tingsrätt.
Målet är att nå en överenskommelse utanför domstolens väggar.
– Det här är en rättsskandal. Svensk polis har använt sig av en privatperson som aktiv infiltratör, som hemlig uppgiftslämnare. All underrättelsetjänst bygger på att man inte röjer sina källor. I det här fallet har Polismyndigheten dessutom utpressat den hemliga källan till att medverka i en rättegång i utbyte mot att få det skydd källan behöver efter att ha blivit röjd. Kort sagt, för att utreda ett mord har man riskerat livet på en privatperson.
Enligt Sebastian Scheiman gick det till på följande sätt.
– Det är lite komplicerat men polisen ljög för honom och sa att han redan var röjd. Det var en situation där åklagarmyndigheten hade begärt en husrannsakan hos Polismyndigheten för att få reda på vem den hemliga källan var. Åklagaren ville åberopa källan som vittne i den kommande rättegången, säger advokat Scheiman.
Den informationen nådde även Erik.
– Polisen berättade för honom om husrannsakan och sa att han redan var röjd, och att han därför kunde fortsätta att prata. Men det var inte sant. Domstolen godkände inte husrannsakan hos polisen för domstolen förstod att hemliga källor ska bevaras hemliga. Jag har aldrig tidigare varit med om att en åklagare har begärt husrannsakan hos polisen, säger Sebastian Scheiman.
Erik som har beviljats rättshjälp till advokatkostnader menar att polisen bröt mot den överenskommelse som parterna hade.
– När du blir informatör blir du utlovad stöd om du skulle avslöjas, lovad att få ingå i de här vittnesskyddsprogrammen som finns. Då är det inget snack om att du ska vittna och att dina uppgifter ska ingå i förundersökningen. På så sätt är det ett skapligt kontraktsbrott, säger Erik.
Är det skriftliga kontrakt?
– Nej, det finns inget skriftligt. Men jag litade faktiskt på polisen fram tills nyligen. Jag trodde inte att så många kunde sitta och ljuga och bedra dig. Det lär komma fram nya uppgifter och jag tror att en del som är kvar på polisen i Eskilstuna inte kommer att få det så roligt, säger Erik.
Erik kan bli den förste avslöjade informatören eller infiltratören som stämmer den svenska staten.
Enligt hans advokater utsatte polisen Erik för en "enorm risk" i det att han inte bara agerade som informatör utan även gavs uppdrag som infiltratör.
– Man ska inte använda sig av privata infiltratörer då det inte är reglerat i lag överhuvudtaget. Polisen har handböcker och interna föreskrifter men det är allt. Det har aldrig gjorts någon statlig utredning utan det är upp till polisens godtycke att hantera situationen. Polisen hävdar att de enda infiltratörer man har är poliser, men det är en direkt lögn, säger Sebastian Scheiman.
Vad är skillnaden mellan en informatör och en infiltratör?
– Jämför man med en film så är en informatör en snitch, en golare. En privatperson som mot betalning eller andra tjänster lämnar information. En infiltratör är någon som går deep undercover. I amerikanska filmer är det oftast poliser men Sverige är ett litet land där även privatpersoner går deep undercover. De kriminella kretsarna, gängen, består av personer som vet vilka alla är, de har växt upp på samma gårdar. Skulle någon vara borta i två år och plugga till polis skulle alla känna till det, säger han.
Sebastian Scheiman tror att polisens behov av privata infiltratörer kommer att öka.
– Jag tror också att polisen redan i dag använder sig av privata infiltratörer i betydligt större utsträckning än man ger sken av. På 90-talet kunde en polis låta håret och skägget växa, hänga på sin en skinnväst och söka sig till ett mc-gäng. Det fungerar inte i dag.
Sebastian Scheiman säger sig känna till flera infiltratörer som har blivit röjda av polisen – av misstag.
– Det här är det enda fall där Polismyndigheten röjt någon med berått mod. De som avslöjas får mycket stora problem. De får nya identiteter och tvingas lämna allt de har. En del sover i bilar och vistas aldrig på samma plats i mer än en dag. En del åker utomlands, andra stannar i Sverige. Familjer splittras och så vidare, säger han.
Tror du att rikspolischefen är intresserad av att få till en uppgörelse med Erik?
– Om jag vore rikspolischef skulle jag ha tagit en initial kontakt för att se om vi kan reda ut det här.
Rikspolischef Petra Lundh har lite att fundera på. Bilden togs i Eskilstuna för några år sedan då hon var riksåklagare.
Enligt advokaten vilar stämningsansökan på tre grunder.
Den första är fel och försummelse vid myndighetsutövning.
– Det utgörs av tjänstefel och brott mot tystnadsplikten. Det har även förelegat ett uppdragsavtal och slutligen har vi Europakonventionen som grund. Staten ska enligt konventionen skydda individers rätt till liv. Det finns en positiv förpliktelse att agera för att skydda den rätten. I det här fallet har man utsatt en person för direkt livsfara genom att låta en hemlig källa röjas för att utreda ett mord. Man har låtit en mycket farlig person, som dödat tidigare, veta vem som har satt dit honom, säger han.
Enligt advokaten är skadan som staten har orsakat livslång och den akuta hotbilden sträcker sig över decennier.
– Det kan inte läkas med pengar men eftersom skadan inte kan reverseras återstår bara att ersätta med pengar. Det handlar om tiotals miljoner i skadestånd.
Hur har de andra röjda informatörerna/infiltratörerna landat?
– De har inte landat mjukt tyvärr. Det är ett känsligt ämne men jag känner till två fall där staten upprättat överenskommelser i godo. Men deras liv är likväl förstörda, säger Sebastian Scheiman.
Vad tror du ligger bakom att staten inte vill ta ett tydligare ansvar?
– För det första är det remarkabelt pinsamt hur man har agerat. Att man röjt en källa på det här sättet. För det andra handlar det om pengar. Polisen förnekar att man använder infiltratörer men om man faktiskt gör det, som jag hävdar, så vill man inte ha något prejudikat. Som visar att man kan få ersättning.
Enligt advokaten finns det ytterligare en aspekt på problematiken.
Han säger att det finns människor som är försvunna eller döda i dag, där anhöriga tror att det var en följd av att de var insyltade i kriminalitet.
– De tror att de dog som kriminella när de i själva verket dog som hjältar, när de försökte hjälpa svensk polis. Men det kommer de aldrig att få reda på.
Eskilstuna-Kuriren har bett rikspolischefen eller annan i hennes ställe om en intervju sedan den 3 januari.
Caroline Wiklund, pressekreterare vid polisens nationella mediecenter meddelar på onsdagsmorgonen att "vi avböjer att kommentera informatörsverksamheten".